Fintech, digitaliseringen av finansiella tjänster, är det som revolutionerar betalningssystemet i grunden, med snabbare transaktioner och nya betalsätt.
Nya betalningssystem med appar som Swish, Klarna, iZettle, Trustly, och digitala valutor som bitcoin gör att bankerna och centralbankerna måste se över sina modeller för att värna effektivitet i betalsystemen. I inget annat land i världen går kontantanvändningen ner så snabbt som i Sverige enligt Riksbanken; mängden kontanter i omlopp i Sverige har minskat med 40 procent sedan 2009, kontantbetalning i affärer har gått ner från 39 procent 2010 till cirka 9 procent 2020. I dag ser Riksbanken till att ha likviditet i systemet med framställandet av mynt och sedlar som en grundbult, där kontanterna är en fordran på Riksbanken. Fast det är en modell som nu utsätts för press. När de nya mynten och sedlarna nu ersätter de gamla i omlopp så har Riksbanken börjat se över alternativ såsom e-krona.
Riksbanken håller på att utreda om en e-krona baserad på blockkedjeteknik (på engelska blockchain) ska införas i Sverige, det vill säga en virtuell valuta. Blir e-kronan verklighet skulle det vara en elektronisk peng som garanteras av Riksbanken. Staten kommer alltid garantera att en e-krona är värd just en krona och det skapar trygghet. E-kronan i en teknisk lösning på en värdeenhet som Riksbanken testar och är utformad som en så kallad token. En token innebär en unikt identifierbar digital värdeenhet med egenskapen att den kan bära värdet av kronor. När man handlar är det som vilka pengar som helst; e-kronorna framstår som dagens digitala pengar där man ser saldot av sitt innehav av e-kronor och inte en eller flera unika digitala värdeenheter. Svenska kronor kan utformas på olika sätt. Kronan kan utgöras av de sedlar och mynt som idag finns, men kan också vara i elektronisk form. Svenskarna betalar allt oftare med kort eller Swish i stället för med kontanter. Den utvecklingen har förstärkts under coronapandemin. Samtidigt ökar motståndet mot det kontantfria samhället.
Riksdagen har beslutat om en reformerad arbetsrätt. Ändringarna är ett resultat från det s k januariavtalet 2019 om att modernisera arbetsrätten. De flesta av lagändringarna träder i kraft den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022. Avsikten med de beslutade ändringarna har varit att skapa flexibilitet och trygghet på̊ arbetsmarknaden. De nya reglerna i …
P27 medför enklare och säkrare hantering över gränserna. Som ett led i detta kommer bankerna att gå över till den internationella ISO-standarden (ISO 20022) vid filöverföring. Vad innebär det? Betalningsinfrastrukturen i Sverige genomgår en stor förändring. Den innebär införande av ett gemensamt nordiskt regelverk och en nordisk betalningsinfrastruktur, kallad P27. P27 medför …
Utöver ändringarna i lagen om anställningsskydd (LAS), som var ett resultat från det s k januariavtalet 2019 om att modernisera arbetsrätten, har även ändringar i LAS beslutats som har föranletts av införlivandet av EU:s arbetslivsdirektiv. Dessa ändringar träder i kraft den 29 juni.Utöver ändringarna i LAS berörs även lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete, arbetstidslagen, …
Flera åtgärder har vidtagits på momsområdet för att förhindra bedrägerier och skatteundandragande. Till exempel har omvänd skattskyldighet införts vid omsättning av vissa varor och tjänster, senast vad gäller mobiltelefoner med mera. Regeringen har den 9 juni 2022 gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder för att förhindra bedrägerier och …
Igår kom beslutet från riksdagen: Åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system höjs med ett år från och med 2023. Justeringarna är ett steg mot den så kallade riktåldern för pension, som börjar gälla 2026.Riksdagens beslut Riksdagen har den 31 maj 2022 beslutat att höja åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system. Läs riksdagens beslut här. …
Semestertider närmar sig. Den svenska semesterhanteringen är ett av de svåraste områdena att hantera ur ett löneperspektiv. Vad händer om det blir fel? Om en anställd anser att semesterberäkning inte har gjorts korrekt är det en begränsad tid för att begära semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt semesterlagen. Preskriptionstiden är enligt semesterlagen …
I sommar blir det utökade skyldigheter för arbetsgivare att ge mer och snabbare information till anställda. Bland annat om rätt till semester och betalda semesterdagar.Den 29 juni i år införs lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till de gemensamma EU-reglerna om arbetsvillkor. Arbetsvillkoren omfattar informationsskyldigheten gällande vilken information som ska lämnas …
Riksdagen beslutade i går att höja omsättningsgränsen för momsbefrielse. Det underlättar för småföretag, som inte behöver betala eller vara registrerade för moms om de omsätter högst 80 000 kronor. De nya reglerna börjar gälla 1 juli 2022.Gällande rätt Småföretag – eller mer korrekt uttryckt beskattningsbara personer – som har en omsättning som beräknas bli högst …
Lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är ett något otympligt namn. Den brukar förenklas Penningtvättslagen, eller PTL. På engelska säger man ofta AML (Anti-Money Laundering act). Har du koll på hur den träffar ditt företag? Och om era uppgifter hos myndigheterna är helt aktuella?Det är en lag som kom redan 2009 och som uppdaterades och …
April månad och början på det nya året. Semesteråret. I varje fall för väldigt många.Hos många anställda har det nu blivit påfyllt i semestersaldona. Enligt semesterlagen är det från och med den 1 april som de flesta anställda får nya betalda semesterdagar. Det finns även de som har kalenderårbaserad beräkning, och de fick sina nya betalda semesterdagar den 1 januari. Vilket …
Vi är anslutna till Srf konsulterna