Artiklar

Förmånsbeskattad p-bot

Om en arbetsgivare betalar den anställdes parkeringsbot så blir den förmånsbeskattad.

Arbetsgivaren kan välja att betala en anställds parkeringsbot. Men om arbetsgivaren gör det ska den anställda förmånsbeskattas för det värde som arbetsgivaren betalar, det vill säga skatt på beloppet som motsvarar storleken på parkeringsboten. Det gäller oavsett om parkeringsböter utfärdats vid en tjänsteresa eller privat. Det saknar betydelse om parkeringsböter gäller en förmånsbil eller en privatägd bil. Undantag från beskattning vid parkeringsförseelse kan bli aktuellt för till exempel vård- och räddningspersonal vid akut utryckning.

Detta är för att en parkeringsbot är en personlig sanktion mot fordonets förare. Arbetsgivaren kan förvisso i egenskap av ägare till bilen bli ytterst betalningsansvarig för avgiften men även då blir det en skattepliktig förmån för den anställde. Det är på grund av detta ovanligt att arbetsgivaren betalar böter för sina anställda eftersom de då måste förmånsbeskattas.

Att böter och offentligrättsliga sanktioner inte får dras av regleras i inkomstskattelagen. Detta medför att den anställde då inte heller har rätt till avdrag i deklarationen.

Om parkeringsböterna inte betalas kan det leda till förbud att använda fordonet. Detta är en lagändring som träder i kraft från den 1 januari 2021.

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att det ska bli förbjudet att använda ett fordon som har obetalda felparkeringsavgifter på mer än 5 000 kronor och som inte har betalats inom sex månader. Om fordonet används trots ett förbud ska polisen eller en bilinspektör kunna ta bort registreringsskyltarna.

Fram till årsskiftet har arbetsgivaren fortsättningsvis möjlighet att erbjuda parkeringsplats till sina anställda utan att det förmånsbeskattas. Den skattefria parkeringen gäller alla yrkesgrupper och i hela landet. Detta som ett led för att få anställda som väljer att ta bilen till arbetet för att minska smittspridning. Det går att hantera detta retroaktivt för alla från den 1 april i år.

Utökat friskvårdsbidrag

En arbetsgivare kan genom friskvårdsbidrag ge de anställda möjlighet till enklare slag av motion och friskvård. Nu inkluderas flera aktiviteter.

Enligt ett nyligen publicerat ställningstagande har Skatteverket utökat de aktiviteter som kan ingå i friskvårdsbidrag. Bidraget kan inte användas för att teckna personliga medlemskap i föreningar eller för att köpa utrustning. Utökningen i ställningstagandet innebär att friskvårdsbidraget kan tillämpas även för hobby- och fritidsaktiviteter. Exempel på aktiviteter som nu omfattas av friskvårdsbidraget är agility, självförsvarskurs, enduro, sportfiske, bergsguide, paintball samt friluftsaktiviteter och naturupplevelser med inslag av motion.

Grunden till dagens friskvårdsbidrag lades 1988 och såväl lagen som Skatteverkets ställningstaganden har påverkats av en föränderlig tid. Grundprinciperna ligger kvar för dessa personalvårdsförmåner som är undantagna från beskattning, enligt 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Förutsättningarna är att personalvårdsförmånerna:

  • består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet och liknande,
  • riktar sig till hela personalen.

Personalvårdsförmåner är skattefria för den anställda. Det innebär att arbetsgivaren inte ska göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på förmånen. Enklare slag av motion och annan friskvård regleras i  11 kap. 11–12 §§ IL. Om arbetsgivaren erbjuder friskvårdsförmåner utöver vad regelverket medger kan det få till följd att förmånerna blir skattepliktiga för hela eller för del av personalen.

Det senaste ställningstagandet utgår utifrån två domar från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i juni 2020 kring tolkningen av vad som anses utgöra friskvård. Det som framkom i domarna är följande:

  • Friskvårdsbidrag som arbetsgivaren utger erbjuds hela personalen och uppgår till mindre värde kan rekvisitet ”enklare slag” inte tillmätas samma betydelse som när det gäller att bedöma en naturaförmån. Med naturaförmån avses i detta sammanhang enklare slag av motion som arbetsgivaren väljer att tillhandahålla sina anställda i lokaler som arbetsgivaren disponerar eller erbjuda de anställda att utföra motionen på annan anvisad plats som arbetsgivaren väljer och har betalat för direkt till innehavaren av anläggningen.
  • Att om aktiviteterna bara kan utövas av den som antingen själv innehar den utrustning som krävs för aktiviteten eller är medlem i en förening där aktiviteten utförs inte påverkar bedömningen av om aktiviteten uppfyller kravet på ”enklare slag”.
  • Friskvårdsbidraget kan användas för kostnader som den anställda haft för aktiviteter som mer har karaktär av hobby eller fritidsaktiviteter så länge dessa aktiviteter innehåller moment av motion. Ett friskvårdsbidrag kan då användas för sådana aktiviteter som innehåller moment av motion och träning som exempelvis agility, sportfiske, och enduro så länge som övriga förutsättningar för skattefrihet är uppfyllda. Friskvårdsbidraget kan även användas för personliga startavgifter i tävlingar som innehåller inslag av motion.

Fortsatt stöd under hösten

Många av de åtgärder som infördes under våren för att stävja de ekonomiska konsekvenserna av covid-19 gäller även fortsättningsvis och fler stöd väntas förlängas under hösten. Dessutom finns förslag på ett nytt stöd för enskilda näringsidkare.

Korttidsarbete

För att minska risken för att företag skulle tvingas säga upp anställda aktiverades stödet för korttidsarbetet i mars. Det är en tillfällig anpassning av den lag som tidigare har tagits fram för att kunna användas när Sverige befinner sig i ekonomisk kris. Stödet för korttidsarbete beviljas i ett första steg i sex månader. Företaget kan sedan välja att förlänga i ytterligare tre månader. Det innebär att den totala perioden kan bli nio månader. Var tredje månad görs en avstämning, och beroende på om företagaren väljer att förlänga stödet eller inte så görs en slutavstämning efter sex eller nio månader. De företag som blivit beviljade stöd sedan mars och inte väljer att fortsätta ytterligare tre månader kommer därmed att påbörja sin slutavstämning nu i september. Tillväxtverket som hanterar stödet öppnar e-tjänsten för slutavstämning den 16 september och företaget har fyra veckor på sig att lämna in uppgifterna. Företaget får sedan beslut om avräkning i mitten på november och då framgår om ersättning ska justeras, antingen genom utbetalning eller återbetalning. Stödet går att söka under hela 2020.

Omställningsstöd

Den 30 april presenterades ett första omställningsstöd. Syftet var att stödet ska göra det möjligt för företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt underlätta för företag att ställa om och anpassa sin verksamhet. Stödet avsåg att kompensera eventuella inkomsttapp under mars och april 2020 jämfört med samma månader förra året. Den 4 september aviserades att stödet förlängs och nu inväntas ett godkännande av EU-kommissionen. Det förlängda stödet avser månaderna maj-juli men villkoren skiljer sig åt. Omställningsstödet har inte omfattat enskilda näringsidkare men nu föreslår regeringen ett motsvarande stöd för dessa, ett omsättningsbaserat stöd för månaderna mars till och med juli.

Anstånd med skattebetalning

Som företagare betalas moms, arbetsgivaravgifter och skatt till Skatteverket. Om företaget får betalningssvårigheter finns det en möjlighet att ansöka om anstånd för betalningar av skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt (moms). Med anledning av coronaviruset införs tillfälliga regler som börjar gälla från den 30 mars 2020, men kan tillämpas retroaktivt från 1 januari 2020.

Vid sjukdom

En av de första åtgärderna som infördes var att betala ut ersättning för karensavdrag. Detta föreslås nu gälla året ut. Det gäller för den ersättning som egenföretagare får för de 14 första karensdagarna som betalas under resten av året med ett schablonbelopp om 804 kronor per dag. För att minska trycket på sjukvården väljer man att inte återinföra kravet på läkarintyg från 8e dagen till den 15e dagen i ett sjukfall. Arbetsgivare har fått stöd i form av ersättning för höga sjuklönekostnader i olika nivåer och det gäller september ut men det föreslås en fortsatt kompensation till arbetsgivare för den del av sjuklönekostnaden som överstiger det normala.

Förmåner och gåvor

Anställda som väljer att ta bilen till arbetet för att minska smittspridning får tillfälligt slopad förmånsbeskattning för parkering. Detta gäller från april och hela 2020ut och går att justera retroaktivt. Det finns också en möjlighet att under 2020 ge sina anställda en skattefri gåva, till ett värde av 1 000 kronor per anställd under perioden 1 juni- 31 december. Detta utöver andra gåvor som julgåvor.

Nytt om kundförluster

Vid kundförlust får säljaren minska beskattningsunderlaget för utgående moms med beloppet av förlusten, men det krävs att säljaren kan visa att det är sannolikt att betalning uteblir.

Under den nu pågående covid-19-pandemin har Skatteverket lättat på bevisningen så att det får anses sannolikt att köparen saknar möjlighet att betala sin skuld om samtliga följande förutsättningar är uppfyllda.

  • Köparen är en beskattningsbar person.
  • Fakturan utfärdas mellan den 1 februari 2020 – den 31 december 2020.
  • Det har gått minst 3 månader sedan fordran förföll till betalning.
  • En skriftlig betalningspåminnelse har skickats ut.
  • Säljaren och köparen är inte i intressegemenskap.

Detta innebär att en kundförlust enligt detta nya synsätt – om förutsättningarna föreligger – kan anses konstaterad redan under redovisningsperioden maj 2020. Notera dock att om säljaren har fått delvis ersättning, till exempel genom hyresstöd från staten, gäller kundförlust endast för den del som är obetald.

Du kan läsa mer om kundförluster i allmänhet här och vad gäller nyheten på grund av covid-19-pandemin här.

Semester 2020

Nyligen öppnades möjligheten för inrikes resor under sommaren. När nyheten lanserades att reseråden nu lättas i Sverige från och med den 13 juni blev bokningssajter överbelastade, så det var välkomna nyheter.

Årets sommar kommer ändå att bli annorlunda mot vad vi är vana vid. En del kommer inte kunna vara lediga på grund av för mycket jobb, andra jobbar nästan ingenting alls eftersom de är korttidspermitterade.

Semester är redan ett av mest komplexa områdena inom lön, så hur ska egentligen semester i kombination med korttidsarbete hanteras?

Stödperiod

Planeringen av den huvudsakliga semestern är vanligtvis avklarad för de flesta företag vid den här tiden på året. Enligt semesterlagen ska den anställde få besked senast två månader före den beviljade ledighetens början. Lagen öppnar dock upp för att besked får lämnas senare om det finns särskilda skäl, då om möjligt minst en månad före ledighetens början. Särskilda skäl har  Vision och (SKR) samt Sobona tagit fasta på i det avtal som tecknades den 23 april om tillfälliga semesterregler. Detta i en sektor där vi alla vet att de anställda dagligen presterar underverk och där behovet av ledighet är stort. Parterna kom överens om  tillfälliga regler för verksamheter där semesterplaneringen inte går ihop. Dels just om att besked om semester ska lämnas senast en månad innan ledighetens början dels att huvudsemestern kan förläggas till december mot en ekonomisk kompensation.

Avseende korttidspermittering undrar man då om företagen ska göra olika ansökningar för perioderna?  Det finns i den ursprungliga lagen begränsningar vilket gör att företaget inte får ansöka om förlängning mer än en gång med tre kalendermånader. Sedan har Tillväxtverket inte klargjort om det finns andra förutsättningar i och med den kompletterande förordning som kom med corona. I förordningen står det dock inte något om förlängningen. Så rekommendationen blir att göra ansökan för hela perioden som man tror att behov finns. I ansökan kan företagen ange planerad frånvaro, och som alltid med ledigheter är utfallet inte klart förrän perioden har passerat. Så det blir avstämningen till Tillväxtverket som redovisar hur närvaron blev.

Semesteruttag

Företaget får alltså inte ersättning för den lön som betalas ut under semestern. Grundregeln för all frånvaro i kombination med korttidsarbete är att den ska hanteras utifrån ordinarie arbetstidsförläggning. Semesterlön och semestertillägg hanteras som vanligt och beräknas på den ordinarie lönen. Men som alltid gällande lön så är det först och främst kollektivavtalet som styr om det finns ett sådant. Semesterförläggningen påverkas inte av korttidsarbetet. Semesterutläggningen sker utan hänsyn till hur kortidspermitteringen är förlagd. En veckas semester, för arbetstagare som normalt är schemalagd fem arbetsdagar per vecka, innebär att fem semesterdagar läggs ut även om korttidsarbetet endast sker på två dagar i veckan. Fyra veckors huvudsemester innebär därmed att 20 dagars semester tas i anspråk.

Semester ska utbetalas på samma sätt som om den anställde hade arbetat som vanligt. Det innebär att det intjänade värdet enligt lag och kollektivavtal är det som gäller. Vid sammanfallande intjänandeår och semesterår tjänas semesterlön in som om den anställde arbetat i normal omfattning, det vill säga korttidsarbetet påverkar inte.

Sommargåva till dina anställda?

Från den 1 juni kan arbetsgivare ge sina anställda en skattefri gåva som ett led i att hålla igång företag i utsatta branscher.

Det allvarliga ekonomiska läge som drabbat vissa branscher på kort tid är på grund av en drastisk minskning av efterfrågan samtidigt som företagens kostnader i en betydande omfattning kvarstår. Regeringen har tagit till sig att det finns en vilja hos många arbetsgivare, såväl små som stora företag men också kommuner, att under rådande läge främja det lokala näringslivet genom sina anställda. Föranlett detta införs en tillfällig möjlighet att ge anställda en skattefri gåva upp till ett värde på 1 000 kronor inklusive moms under perioden 1 juni- 31 december.

Vanligtvis är gåvor från arbetsgivaren till den anställde att betrakta som kopplat till tjänsten och blir därför skattepliktiga. Det finns ändå tillfällen när arbetsgivare under vissa förutsättningar kan ge skattefria gåvor till de anställda. Då finns det fasta beloppsgränser som inte får överstigas, för om gåvans värde blir högre så blir den skattepliktig från första kronan. Jubileumsgåvor är exempel på sådan gåva, något som kan ges när företaget firar 25-, 50-, 75- eller 100-årsjubileum. Värdet får inte överstiga 1 350 kronor inklusive moms. Även julgåvor är skattefria för de anställda om värdet inte överstiger 450 kronor inklusive moms. I gåvans värde räknas inte arbetsgivarens kostnader för administration och transporter av gåvorna in. Sedan finns minnesgåvan, en gåva av minneskaraktär som lämnas till varaktigt anställda, i samband med att den anställda uppnår viss ålder (jämna födelsedagar från 50 år och uppåt), längre tids anställning (minst 20 år) eller när anställningen upphör. Minnesgåvor är skattefria om värdet inte överstiger 15 000 kronor inklusive moms och inte ges vid mer än ett tillfälle utöver när anställningen upphör. För att betraktas som varaktigt anställd i samband med minnesgåvor ska en sammanlagd anställningstid om minst sex år ha uppnåtts.

Den möjlighet som nu tillfälligt införs kan ges via exempelvis presentkort för att handla och därigenom stödja det lokala näringslivet. Det kan däremot inte vara kontanter eller andra betalningsmedel som kan bytas mot pengar. På samma sätt som förutsätts för julgåvor ska det vara fråga om en gåva som ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda. En tillfällig utvidgning av möjligheten att ge skattefria gåvor till anställda bedöms vara en åtgärd som kan bidra till ökad konsumtion och ytterligare lindra de ekonomiska konsekvenser som många företag drabbats av till följd av coronaviruset. Gåvan kan också vara ett sätt att ge en uppmuntran till sina anställda under rådande omständigheter. Så det blir kanske en sommargåva till dina anställda?

Tillfälligt skattefri parkering

Vanligtvis ska de anställda som har fri parkering eller garageplats vid arbetet med privat bil beskattas för den förmånen. Från den 1 april gäller nya, tillfälliga förutsättningar för de som har parkerings-eller garageplats vid arbetet.

För att minska trycket på kollektivtrafiken och därmed minska smittspridningen får nu även de som använder egen bil till arbetet tillfälligt slopad förmånsbeskattning för parkering. Det var framförallt för samhällsbärande grupper som måste ta sig säkert till arbetet, samt för att underlätta för dem som måste utföra sitt arbete på arbetsplatsen och där arbete hemifrån inte är möjligt som förslaget togs fram från början. Att hitta en skiljelinje som på ett enkelt sätt tydliggör vilka som skulle omfattas var inte möjligt, därför gäller den tillfälliga skattefriheten alla yrkesgrupper och i hela landet. Reglerna är tillfälliga och gäller från den 1 april fram till 31 december. Eftersom beslutet togs först i juni kan förmånsvärdet justeras retroaktivt för de anställda som berörs. Det görs som en rättning i AGI hos Skatteverket.

När en anställd tar sin privata bil till arbetet och har en parkering som arbetsgivaren betalar så ska den parkeringen vanligtvis förmånsbeskattas. Hur stor förmånen blir beror på om det finns en garanterad parkeringsplats eller inte. Finns det en garanterad parkeringsplats ska den anställde vanligtvis beskattas för alla dagar, oavsett om bilen står där alla dagar eller inte. Om den anställde däremot får stå på parkeringen i mån av plats beräknas däremot förmånsvärdet bara för de dagar som de använder platsen. Förmånsvärdet bestäms utifrån vad det skulle ha kostat den anställde att ställa bilen på en parkeringsplats eller garageplats i närheten av arbetet. Finns det likvärdiga parkeringsplatser i närheten där den anställde kan ställa bilen gratis blir det inget förmånsvärde.

Det finns även andra undantag som alltid gäller. Anställda som kör minst 160 dagar och minst 300 mil i tjänsten per år med privat bil ska inte beskattas för fri parkering eller garageplats vid arbetet, inte heller de anställda som har bilförmån. Det gäller oavsett om den anställda använder förmånsbilen i tjänsten eller enbart privat. Däremot ska den anställda beskattas om arbetsplatsen även är den anställdas bostad, om det är för en privat bil eller en förmånsbil spelar då ingen roll.

Svårt få kreditförsäkring? Exportkreditnämnden går in

Vanligtvis försäkrar exportföretag betalningsrisken hos privata kreditgivare när det gäller korta kredittider och höginkomstländer. Under coronakrisen kan detta bli svårare, därför ger EU tillfälligt Ekportkreditnämnden, EKN, möjligheten att även försäkra risker i korta affärer.

EKN har regeringens uppdrag att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Hos EKN kan också exportföretag säkra sig mot risken att inte få betalt och i vanliga fall gäller det affärer med längre kredittider och med länder som räknas som svårare marknader.


Carl-Johan Karlsson Foto: Lasse Karkkainen

– EKN och andra statliga aktörer inom EU ska fungera som ett komplement till den privata marknaden, inte en konkurrent – det är lagstiftat. Därför försäkrar vi normalt sett bara betalningsrisken i affärer på svårare marknader samt affärer i EU och höginkomstländer som har längre kredittider än två år, säger Carl-Johan Karlsson, Affärsområdeschef för SME och Midcorp på EKN.

Syftet med det utökade tillståndet, som gäller året ut, är att säkerställa exportföretagens tillgång till exportkreditgarantier så att affärer ska kunna genomföras.

– De senaste veckorna har visat hur viktigt det är att kunna försäkra sina betalningsrisker – krisen har ryckt undan mattan för många företag och betalningar som upplevts som säkra har plötsligt uteblivit, säger Carl-Johan Karlsson.

De nya reglerna innebär alltså att du som exporterar kan försäkra betalningsrisken hos EKN för alla typer av affärer, oavsett exportland eller kredittid.

Kort om korttidsarbete

Sedan den 16 mars kan företag få stöd i form av korttidsarbete. Det finns olika nivåer, både som förslag och redan beslutade.

En arbetsgivare kan få stöd i sex månader, med möjlighet till förlängning. Det finns nu tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60% som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen. För den anställde blir motsvarande lönesänkning 4%, 6% eller 7,5%.

I ett förslag från den 14 april kommer möjligheten till korttidsarbete att förstärkas under perioden 1 maj-31 juli, med en arbetstidsminskning om 80% med motsvarande 12% i lönesänkning.

Varför införs inte stöd för 100% arbetstidsminskning?
I kombination med de tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifterna så blir det ett överskott till företagen, deras kostnad blir mindre än det som totalt skulle utbetalas i stöd. Däremot så kan företagen själva välja att införa 100% arbetstidsminskning och få det högsta stödet från Tillväxtverket.

Fler kontroller
Samtidigt med den nya nivån för korttidsarbete presenterades ytterligare stöd för att kontrollera att korttidsarbetet används på rätt sätt. Det informerades om en ny möjlighet för Tillväxtverket att göra oanmälda kontrollbesök hos företag som ansökt om stöd för korttidspermitteringar för att på så sätt upptäcka fusk. Tillväxtverket får sedan tidigare, stöd från Skatteverket med 100 anställda för att hantera ärendena.

Regeringen räknar med att stödet kommer att omfatta i genomsnitt 270 000 personer per månad under perioden 16 mars till 31 december 2020.

Hur informerar man sina anställda om korttidsarbete?
I serien ”Snacka Lön” finns ett nytt avsnitt som handlar om korttidsarbete. Målgruppen är de anställda och ”Snacka Lön” är ett kommunikationshjälpmedel för att förmedla lönefrågor på ett enkelt sätt. Filmerna i serien får användas och spridas fritt utan kostnad.

Information om smitta

Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för att förebygga att de anställda utsätts för risker som kan påverka hälsan. Däremot ska man undvika att säga vem det är, för att skydda den anställdes integritet.

Gällande dataskyddsregler innebär att inte fler uppgifter än vad som är nödvändigt ska lämnas ut för att uppnå syftet. Sedan finns det även regler om tystnadsplikt och sekretess som kan påverka vilka uppgifter om anställdas sjukdom som en arbetsgivare får lämna ut.

När det gäller coronaviruset och personuppgifter är det viktigt att känna till följande:

  • Uppgifter om att någon är smittad av coronavirus räknas som en personuppgift om hälsa.
  • Uppgifter om att en anställd har återvänt från ett så kallat riskområde anses inte som en personuppgift om hälsa.
  • Uppgifter om att någon är i ”karantän” (med innebörden att hen av försiktighetsskäl inte vistas på arbetsplatsen) anses inte som en personuppgift om hälsa, om den inte innehåller närmare information om orsaken.
  • Uppgifter om att någon är satt i karantän enligt smittskyddslagen är däremot sannolikt en personuppgift om hälsa.
  • En uppgift om hälsa är en känslig personuppgift.

Källa Datainspektionen