Artiklar

Omställningsstödsbrott

Lagen (2020:548) om omställningsstöd ger rätt till ekonomiskt stöd för företag som drabbats av minskad omsättning till följd av covid-19. Lagen innebär även införandet av att det nya brottet omställningsstödsbrott.

Nu har Skatteverket lämnat de första anmälningarna om omställningsstödsbrott till Ekobrottsmyndigheten för utredning. Srf konsulterna ser mot denna bakgrund att det finns skäl att informera om detta brott.

Ansökan

Ansökan ska göras av en behörig företrädare för företaget såsom en vd eller ett omställningsstödombud.

Den som lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om stöd och på så sätt orsakar fara för att omställningsstöd tillgodoförs felaktigt eller tillgodoförs med ett för högt belopp döms till omställningsstödsbrott.

Ärendet pågår

Omställningsbrott blir även gällande för företag som har ansökt om stöd och inte omgående anmäler till Skatteverket att uppgifterna har visat sig vara felaktiga eller att det har inträffat förändringar som påverkar stödet.

Beslut har fattats

Detsamma gäller även företag som efter att det har fått omställningsstöd inte omgående anmäler omständigheter som skulle ha påverkat stödet om omständigheterna varit kända vid tidpunkten för prövningen av ansökan.

Straff

Vid normalgraden av brottet är straffet fängelse i högst två år, men straffskalan varierar från böter till fängelse i högst sex år (35-37 §§ i lagen).

Frivillig rättelse

Den som, innan ett omställningsstöd tillgodoförts, frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att det kan fattas ett korrekt beslut om stödet, döms inte till ansvar. Om den som ansökt om stöd och har fått veta att ärendet kommer granskas eller om en granskning redan har inletts, kan en rättelse normalt inte anses frivillig. Efter att omställningsstödet har tillgodoförts är utrymmet för ansvarsfrihet begränsat (se under rubriken ”Beslut har fattats”).

Sammanfattningsvis är det, för att slippa ansvar för omställningsstödsbrott, viktigt att omgående anmäla eventuella felaktigheter i ansökan till Skatteverket.

Skatteåterbäring att vänta för personer i glesbygd

Företag i vissa regioner på den svenska glesbygden omfattas av en ny skattereduktion som införs i inkomstskattelagen från den 1 december 2020. Och kommer gälla retroaktivt för hela 2020.

En regional skattereduktion med 1 675 kronor per år införs för boende i vissa glest befolkade områden i främst Norrland och nordvästra Svealand. Den nya skattereduktionen är riktad mot privatpersoner men omfattar även fysiska personer som har företag vars resultat de själva beskattas för, till exempel enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. En enhet som bedriver ekonomisk verksamhet är att anse som företag, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras. För att definieras som ekonomisk verksamhet behöver det inte finnas ett vinstsyfte så länge varor eller tjänster erbjuds på en viss marknad. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2020, men tillämpas från och med det beskattningsår som infaller efter den 31 december 2019. Detta innebär att skattereduktionen ges för hela beskattningsåret 2020.

För att få del av skattereduktionen ska den fysiska personen vara folkbokförd i en kommun med skattereduktion den 1 november året före beskattningsåret. Hur många månader en person faktiskt bor i en omfattad kommun eller är obegränsat skattskyldig i landet är inte relevant, men hänvisning till skattereduktionen görs i lagen om avräkning av utländsk skatt. Dock finns det ytterligare villkor för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag för att den fysiska personen ska kunna ta del av skattereduktionen. Ett villkor är att stödet måste utgöra ett stöd av mindre betydelse enligt EUs regelverk. Företaget  har därför en skyldighet att ange andra stöd som erhållits under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren om de överstiger 150 000 kronor. Den fysiska personen måste även uppge om denne är kopplad till något annat företag.

Det är mot den kommunala inkomstskatten som den nya skattereduktionen räknas av, direkt efter skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning, och direkt före skattereduktionen för underskott av kapital. Skattereduktionen finns inte med i skattetabellerna utan regleringen sker automatiskt när Skatteverket tar beslut om slutlig skatt. Om företagaren vill att skattereduktionen ska ske innan dess krävs det en jämkning. Jämkningen kommer inte kunna börja gälla direkt vid ingången av 2021 utan efter det att jämkningsbeslut är fattat av Skatteverket. Detta eftersom ansökan om jämkning måste göras senast den 6 november för att jämkningsbeslutet ska gälla från och med januari.

Kommuner som omfattas

Dalarnas län: Avesta, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Malung-Sälens, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, Vansbro och Älvdalens kommuner. Gävleborgs län: Bollnäs, Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs, Ockelbo, Ovanåkers och Söderhamns kommuner.

Jämtlands län: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner. Norrbottens län: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Piteå, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner.

Värmlands län: Arvika, Eda, Filipstads, Hagfors, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner. Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmalings, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns, Vännäs och Åsele kommuner.

Västernorrlands län: Härnösands, Kramfors, Sollefteå, Timrå, Ånge och Örnsköldsviks kommuner.

Västra Götalands län: Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Melleruds och Åmåls kommuner.

Fortsatt möjlighet till korttidsstöd

Under 2020 har många företag tagit del av möjligheten till stöd för korttidsarbete. Regeringen har nu meddelat att stödet kommer att förlängas under första halvåret 2021.

Närmare 90 000 ansökningar har Tillväxverket mottagit sedan möjligheten att ansöka om korttidsarbete infördes i våras. Regelverk, handläggningstider och hantering av korttidsarbetet har påverkat förutsättningarna för företagen att kunna tillgodogöra sig stöden, och en del företag har även blivit återbetalningsskyldiga. Inför förlängningen av stödmöjligheten införs nya lagförslag som nu är på remiss. Den nya tillfälliga lagen förväntas träda i kraft den 15 februari 2021 och det är först när Tillväxtverket har fått de nya villkoren som företagen kan ansöka om stöd. Det innebär att eventuella utbetalningar till företagen för inledningen av 2021 kommer att dröja. Ingen ansökan kan göras innan dess, och om företaget ändå väljer att skicka in en ny ansökan kan handläggningstiden bli ytterligare förlängd.

Alla som har haft stöd under 2020 kommer att kunna ansöka om nytt stöd, även de företag som sökt stödet men sedan inte använt det. Flera företag kommer att kunna omfattas eftersom den karens på 24 månader efter stödperiodens slut som regleras i nuvarande lag föreslås slopas under perioden 1 december 2020 till 30 juni 2021. Det maximala antalet stödmånader bestäms av när företaget har sökt stöd tidigare och när förlängning av stöd söks.

Exempel: Ett företag har sökt stöd i mars 2020 och den nionde stödmånad var november 2020. Det företaget kommer med detta lagförslag kunna få ytterligare sju månader, det vill säga december 2020 till och med juni 2021. Om företaget söker stöd för första gången från februari 2021, kommer stödet kunna utgå för fem månader, eftersom den tillfälliga förlängningen pågår som längst till den 30 juni 2021.

Förutsättningarna för det förlängda stödet som föreslås är liknande de som har gällt under 2020. Nivåerna kvarstår (20,60,80 %) likväl lönetaket på 44 000 kronor men med lägre stöd från staten. En skillnad är att utbetalningen av stödet sker månadsvis och krav på fler kontroller. De kontroller som föreslås är krav på att lämna underlag som styrker att de har allvarliga ekonomiska svårigheter orsakade av omständigheter utanför deras egen kontroll, så som pandemin och lämna kopior på avtal eller kollektivavtal för de medarbetare som ingår i korttidsarbetet.

Lagförslaget innefattar även viktiga tydliggöranden. Framförallt gällande villkoren för rätten till stöd och företagens värdeöverföringar. Företagaren har inte rätt till stöd om det under perioden, två månader före stödperioden eller sex månader efter stödperioden beslutas om eller verkställer vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Däremot kan arbetsgivaren lämna koncernbidrag under stödperioden.

Avtalsrörelsen åter igång

Efter att industrin satt normen för lönenivåerna i kollektivavtalen fortsätter förhandlingarna för övriga branscher vars avtal löper ut under 2020. Nu följer nya villkor för merparten av de svenska arbetsgivarna och närmare tre miljoner anställda omfattas.

Sedan avtalsrörelsen 1998 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden. Som den bransch som främst konkurrerar med andra länder blir detta vägledande för avtal i andra branscher. De villkor som industrins parter kommer överens om fungerar som ett kostnadstak, det så kallade märket, för löneutvecklingen även inom andra branscher. De parter som tecknat industriavtalet (åtta arbetsgivarorganisationer och fem fackliga organisationer) tecknar tillsammans 57 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda. I Industriavtalet ingår också ett antal branschorganisationer som inte tecknar kollektivavtal.

Startskottet för avtalsrörelsen 2020 blev den 20 december 2019, när industrins parter växlade sina avtalskrav. Förhandlingarna satte därefter igång efter nyår och sedan hade man fram till den 31 mars 2020 att komma överens. Så kom coronaviruset och partnerna valde att skjuta upp förhandlingarna. Avtalen förlängdes, prolongerades, fram till den 31 oktober. Efter förhandlingar blev märket satt och den 1 november var parterna var överens om de nya villkoren.

Innan coronomin spekulerades det i korta avtalsperioder om ett år, något som nu inte blev fallet för industriavtalet. Industriavtalet innehåller löneökningar om 5 procent över 29 månader. Det innebär att avtalen löper fram till 31 mars 2023. Parterna inom industrin har kommit överens om att det inte ska bli någon retroaktivitet från 1 april i år. Avtalet innehåller även en ökad avsättning till flexpension om 0,4 procent. vilket ger ett totalt avtalsvärde på 5,4 procent. Efter att Industriavtalet kom på plats har flera avtal slutits. Ett av dessa större avtal är det mellan SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, och Kommunal, som till skillnad mot industriavtalet inkluderar retroaktivitet från 1 april. Det finns även branscher där parterna är långt ifrån varandra. Inom handels finns ett strejkvarsel som kan realiseras den 13 november och inom livsmedelsbranschens drogs nyligen ett varsel om stridsåtgärder som skulle ha brutit ut den 9 november tillbaka.

När avtalen är påskrivna är det dags att omsätta överenskomna regleringar till praktik och säkerställa att alla delar av avtalet följs. Alla berörda, det vill säga både arbetsgivare och anställda, ska få information, till exempel ska lokala löneförhandlingar genomföras och andra delar av avtalet kan behöva anpassas lokalt där den möjligheten finns.

De företag som inte är bundna av kollektivavtal behöver i formell mening inte använda den modell för lönerevisioner som föreskrivs i kollektivavtalen. Många av dessa företag väljer ändå att följa avtalets nivåer gällande löneökningar, pensioner och andra villkor. Att försöka hålla sig uppdaterad kring kollektivavtalet i aktuell bransch ger bra förutsättningar för bra lönerevision inom företagen.

Form blir viktig

Regeringen vidtar åtgärder såsom utökat växa-stöd för att få fler mindre företag att anställa. En viktig fråga för företagen att förhålla sig till är vilken anställningsform som den nyanställde ska få.

Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar förhållandet mellan arbetsgivaren och den anställde. LAS omfattar alla företag med anställda, oavsett storlek men med vissa undantag. Personer som har en företagsledande position eller som tillhör arbetsgivarens familj är exempel på undantagen. För ett mindre företag, som kanske tidigare har anlitat personer som uppdragstagare, blir det andra förutsättningar när LAS ska efterlevas med en anställning. En förutsättning är vilken anställningsform som anställningen ska ha. Den nu pågående LAS-debatten handlar till en del om balansen mellan olika anställningsformer.

Tillsvidare

Att anställningsformen finns med i anställningsavtalet är en förutsättning. Finns inte anställningsform angivet förutsätts att anställningen gäller tillsvidare, även kallad fast anställning. En sådan anställning gäller till dess att anställningsförhållandet upphör. Det sker genom uppsägning eller avsked som ofta är en krävande process. Det finns även en möjlighet att pröva en person på en viss tjänst under en period genom en överenskommelse om provanställning. En provanställning får löpa i upp till sex månader. Om den inte har avbrutits eller sagts upp inom sex månader övergår den automatiskt i en tillsvidareanställning.

Tidsbegränsad anställning

För att skapa mer flexibilitet exempelvis beroende på varierande efterfrågan, kan företaget välja andra anställningsformer än en tillsvidare anställning. Det finns flera olika former av tidsbegränsade anställningar med olika trygghetsvillkor. Tidsbegränsad anställning får ingås i fyra varianter. Allmän visstidsanställning infördes 2007 och är den nyaste och mest flexibla formen eftersom arbetsgivaren inte behöver ange några särskilda skäl för anställning. Företaget kan även anställa på vikariat. Förutsättningen för vikariat är att detta endast får användas till ersättande av en viss tjänst eller vissa tjänster. Det går alltså inte att anställa någon som vikarie utan att faktiskt ersätta någon annans arbete, det vill säga att vikariera. Säsongsanställning får ingås när exempelvis naturens växlingar kräver säsongsarbete. Det kan handla om bärplockning, tjänster inom turism eller andra liknande branscher. Slutligen kan även en arbetstagare som fyllt 67 år få tidsbegränsad anställning

Omvandling till fast anställning

Viktigt som företagare att vara medveten om är att när en person har varit anställd i två år som allmänt visstidsanställd eller vikarie övergår den till en tillsvidare anställning. Vid beräkning av tvåårsperioden räknas allmän visstidsanställning för sig och vikariat för sig.

Exempel
En person är först anställd med en tidsbegränsad anställning i form av allmän visstidsanställning i 1½ år. Sedan får personen en anställning som vikarie i 1½ år på samma arbetsplats. Dessa anställningar räknas inte ihop. Får personen seden en förlängning på vikariatet med ett år, då kommer anställningen att övergå till en tillsvidareanställning efter sex månader.

Krisåtgärder förlängs och enskilda näringsidkare kan söka stöd

Regeringen presenterade på måndagen ett flertal åtgärder som ska stötta företagen under den fortsatta coronakrisen. Bland annat förlängs korttidspermitteringen i upp till sju månader. Dessutom får enskilda näringsidkare nu möjlighet att ansöka om omsättningsstöd.

Det blir förlängning av flera av de åtgärder som tagits under året för att stötta svenska företag under Coronakrisen. Förutom korttidspermittering förlängs också anstånd med skatteinbetalningar, omställningsstöd och omsättningsstöd till enskilda näringsidkare – det sistnämnda ett nytt stöd som beslutades om 5 november.

Regeringen har gjort en överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna. Förslagen överlämnas i en ändringsbudget för 2021, vilket sker i början på det nya året.

Idag kan korttidsspermitteringen som längst pågå i nio månader i följd, men i det nya förslaget tas tidsgränsen tillfälligt bort under perioden fram till sista juni nästa år.

Det betyder att en förlängning av pågående permitteringar kan göras med upp till som mest sju månader.

Under perioden så kommer stödet att vara förstärkt, januari till mars är subventioneringsgraden 75 procent, under april-juni är den 50 procent.

I ett pressmeddelande på måndagen skriver näringsdepartementet att “förlängningen kombineras med en striktare hantering vid ansökan om godkännande för stöd för att säkerställa att stöd bara lämnas till de arbetsgivare som uppfyller kraven för stöd och att missbruk förhindras.”

Tillväxtverket kommer att få närmare en halv miljard kronor i extra anslag.

Företag som tappat minst 50 procent av omsättningen augusti-oktober i år jämfört med förra året kan ansöka om ett förlängt omställningsstöd. Som mest går det att få 30 miljoner kronor. Stödet kräver anmälan och godkännande av EU-kommissionen.

Anståndet med skatteinbetalningar i ett år förlängs också i ytterligare ett år.

Dessutom kommer de tillfälliga ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen att förlängas till att gälla även för 2021.

Enskilda näringsidkare kan också söka omsättningsstöd. Stödet som beslutades om 5 november går att söka från och med imorgon tisdag 10 november på Boverkets webbplats. Även här blir det en förlängning, och en ny ansökningsomgång. En minskad nettoomsättning med minst 50 procent jämfört med perioden 2019 krävs för att få rätt till stöd.

“Om omsättningstappet överstiger denna nivå kan den enskilda näringsidkaren få ersättning med 70 procent av omsättningstappet eller som mest 72 000 kronor per företag för den nya stödperioden. Stödet kan användas av enskilda näringsidkare vars omsättning översteg 200 000 kronor för 2019” skriver näringsdepartementet.

Rätt skatt

Företagare i Sverige har ansvaret för att betala in skatt och arbetsgivaravgifter, både för företaget och för anställda. Särskilt inför 2021 kan det för såväl företaget som den anställde behövas en anpassning av skatteberäkningen av olika orsaker. För företaget justeras skatteberäkningen med en preliminär inkomstdeklaration till Skatteverket, för den anställde blir det fråga om jämkning.  

Skatteverket skickar ut beslut om hur mycket ett företag ska betala i preliminär skatt, debiterad preliminärskatt. Den preliminära skatten beräknas på inkomster som företaget beräknas ha under beskattningsåret. Det finns tillfällen, och särskilt i dessa tider, som gör att den uppskattningen behöver korrigeras och då kan underlaget behöva justeras vartefter. Det finns till exempel möjlighet att ändra preliminärskatten om företaget drabbas ekonomiskt på grund av corona. Om resultatet i år kommer att bli sämre än beräknat är det viktigt att ändra preliminärskatten som betalas varje månad så att den är anpassad efter det beräknade resultatet. Skatteverket gör en omprövning och den kan göras upp till sex månader efter beskattningsårets utgång. Det finns inga begränsningar i hur många gånger ett företag kan ändra den preliminära inkomstdeklarationen. Tanken är att den debiterade preliminärskatten ska vara så nära den beräknade slutliga skatten som möjligt

För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till uppgifterna i deklarationen för det kommande beskattningsåret bör den preliminära inkomstdeklarationen lämnas några månader innan beskattningsårets början, dock senast en månad före beskattningsårets början. Om beskattningsåret är samma år som kalenderåret så ska den preliminära inkomstdeklarationen för kommande år lämnas senast den 30 november året innan.

När det gäller jämkning för den anställde så är det privatpersonen själv som ansöker om ändrat skatteavdrag hos Skatteverket. Att skatteavdrag görs på korrekt sätt är en uppgift som arbetsgivaren har för de anställda. Om den anställde av någon anledning vill jämka så är den 6 november är sista dagen för ansökan om jämkning för att ett beslut ska gälla från 1 januari 2021.

Nya förutsättningar för rot-och rutavdrag

Fler tjänster föreslås ingå i rutarbete, ett höjt tak införs och nya villkor för återbetalning blir gällande. Detta är en del av budgetpropositionen och förväntas börja gälla från 1 januari 2021.

Nya tjänster

Den som anlitar ett företag för hushållsnära tjänster kan få en skattereduktion, för delar av arbetskostnaden. Avdrag kan idag göras för arbetskostnaden vid reparation, underhåll samt ombyggnad och tillbyggnad (rot) och för hushållsnära tjänster, inklusive flyttjänster, reparation och underhåll av vitvaror och it-utrustning (rut). Nu föreslås ett ytterligare utvidgande av rutavdrag med följande:

  • Möblering och förflyttning av bohag och annat lösöre som hör till hushållet samt montering och demontering av sådana föremål, när arbetet utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
  • Enklare tillsyn av bostaden när tillsynen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
  • Vattentvätt och vård av kläder och hemtextilier i samband med sådan tvätt vid en tvättinrättning samt hämtning och lämning av sådant tvättgods till och från tvättinrättningen, om det ingår i tjänsten.
  • Transport av bohag och annat lösöre från bostaden till en försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja återanvändning.

Samma förutsättningar för att kunna få rut-och rotavdragen ska gälla, såsom att köparen är berättigad till skattereduktionen och att rot- eller rutarbetet utförs i köparens bostad. Avdragen avser bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor. För rutarbete är avdraget maximalt 50 procent av arbetskostnaden, motsvarande  rotavdragen är maximalt 30 procent av arbetskostnaden.

Schablon för beräkning av arbetskostnad

Tvätteritjänsten
Arbetskostnaden för tvätteritjänst måste särskiljas från övriga kostnader. För att förenkla hanteringen används en schablon. Arbetskostnaden ska beräknas till 50 procent av det debiterade beloppet, inklusive mervärdesskatt, för den utförda tvätteritjänsten i sin helhet, inklusive hämtning och lämning av tvättgods för transport till och från tvättinrättning.

Exempel
Kemtvätt för totalt 200 kr inklusive moms vilket enligt schablon ger 100 kr i arbetskostnad. Köparen får ett maximalt avdrag med 50 %, det vill säga 50 kr.

Bortforslingstjänst
Arbetskostnaden för bortforsling och transport av bohag och annat lösöre för återanvändning måste särskiljas från övriga kostnader. För att förenkla hanteringen används en schablon. Arbetskostnaden ska beräknas till 50 procent av det debiterade beloppet, inklusive mervärdesskatt, för utförda bortforslingstjänsten i sin helhet.

Exempel
Bortforsling av soffa 800 kr inklusive moms vilket enligt schablon ger 400 kr i arbetskostnad. Köparen får ett maximalt avdrag med 50 %, det vill säga 200 kr.

Höjt tak

Skattereduktionen för rot- och rutavdrag får uppgå till sammanlagt högst 50 000 kronor per person och beskattningsår. Nu föreslås ett sammanlagt tak för rut- och rotavdragen på  75 000 kronor per person och beskattningsår. Det blir dock en begränsning, högst 50 000 kronor får avse rotavdraget som blir motsvarande nuvarande omfattning.

Återbetalning

Det finns tre olika sätt att få rot- och rutavdrag på, via företag med fakturamodellen, som förmån för anställda eller när en person som inte har F-skatt anlitas. Vanligast är sättet är genom fakturamodellen, när köparen anlitar ett företag med F-skatt. Fakturamodellen innebär att företaget fakturerar köparen med ett lägre belopp än den faktiska kostnaden. Sedan är det Skatteverket som betalar ut mellanskillnaden så att företaget får ersättning för hela den faktiska kostnaden. Det blir dock återbetalningsärenden avseende felaktiga utbetalningar med en komplicerad hantering. För att underlätta hanteringen föreslås att en återbetalning av felaktigt utbetalda belopp ska gälla omedelbart, med en möjlighet att medge anstånd med betalning under vissa förutsättningar.

Växa-stödet permanentas och utökning väntas

För enmansföretag har det sedan 2017 funnits ett särskilt växa-stöd vid anställning av den första medarbetaren. Stödet är utformat som  en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna. Reglerna skulle ha upphört vid utgången av 2021 men blir istället permanenta. Och det kommer mera, det föreslås att en tillfällig utökning av antalet anställda som kan omfattas införs.

Enmansföretagen utgör en stor del av det svenska näringslivet och växa-stödet är ett incitament till egenföretagaren att anställa en första person. Växa-stödet innebär att bara ålderspensionsavgift, 10,21%, betalas upp till högst 24 kalendermånader i följd. En lägre arbetsgivaravgift för den först anställda kan kompensera för den kostnad det finns för enmansföretagaren att exempelvis sätta sig in i regelverket, men också bidra till att bygga upp en buffert hos företaget. För att vara berättigad till stödet finns ett antal villkor.

Stödberättigande

För att ha rätt till växa-stödet ska företaget räknas som ett enmansföretag. När stödet infördes 2017 var det avsett för enskilda näringsidkare som har en aktiv näringsverksamhet. Sedan har stödet utökats till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt till handelsbolag utan anställda och med högst två delägare. Lagen har byggts på med förutsättningar som skiljer för de som är enskilda näringsidkare, aktiebolag och handelsbolag. Utökningen gör att de villkor som är gällande för nuvarande stöd anses utgöra ett svåröverskådligt regelverk. För att förenkla förutsättningarna blir reglerna för att vara berättigad till stöd desamma oavsett bolagsform.

Först anställd

Stödet avser den först anställde, det vill säga den första som företaget betalar lön till samt betalat arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt för. Det finns undantag. Om ersättningar till en och samma person uppgår till högst 5 000 kr så räknas inte det utan företaget anses ändå kunna få växa-stöd. Om företaget är ett  aktiebolag kan en företagsledare ha tagit ut lön och kan ändå få växa-stöd när de anställer sin första utomstående medarbetare. Det avser gällande regler, men som exempel medför coronomin ett ökat behov av stödåtgärder för att få fler personer i anställning. Regelverket med nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda vill regeringen utvidga till att även omfatta anställd nummer två. Det skulle då innebära att nedsättningen ges till företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt till företag med en anställd och som anställer ytterligare en person. Den föreslagna nedsättningen gäller för anställningar under perioden 1 juli 2021–31 december 2022.

För att vara berättigad till stödet ska anställningen omfatta minst 20 timmar per vecka under tre månader. Frånvaro på grund av exempelvis sjukdom eller vård av barn påverkar inte kravet utan stöd utgår till arbetsgivaren då också.  Nedsättning av arbetsgivaravgifter har ett maxtak på 25 000 kr. Så om lönen överstiger det maxtaket blir det full arbetsgivaravgift på den överskjutande delen.

Exempel: Ett bolag anställer den första personen med en månadslön på 35 000 kr. Bolaget ska som arbetsgivare betala 10,21 procent i avgifter på bruttolönen upp till och med 25 000 kr. På resterande 10 000 kr ska arbetsgivaren betala fulla avgifter om 31,42 procent.

Stödet är kopplat till den först anställda, det går inte att få stöd för fyra personer som arbetar tre månader vardera under ett år.

Förmånsbeskattad p-bot

Om en arbetsgivare betalar den anställdes parkeringsbot så blir den förmånsbeskattad.

Arbetsgivaren kan välja att betala en anställds parkeringsbot. Men om arbetsgivaren gör det ska den anställda förmånsbeskattas för det värde som arbetsgivaren betalar, det vill säga skatt på beloppet som motsvarar storleken på parkeringsboten. Det gäller oavsett om parkeringsböter utfärdats vid en tjänsteresa eller privat. Det saknar betydelse om parkeringsböter gäller en förmånsbil eller en privatägd bil. Undantag från beskattning vid parkeringsförseelse kan bli aktuellt för till exempel vård- och räddningspersonal vid akut utryckning.

Detta är för att en parkeringsbot är en personlig sanktion mot fordonets förare. Arbetsgivaren kan förvisso i egenskap av ägare till bilen bli ytterst betalningsansvarig för avgiften men även då blir det en skattepliktig förmån för den anställde. Det är på grund av detta ovanligt att arbetsgivaren betalar böter för sina anställda eftersom de då måste förmånsbeskattas.

Att böter och offentligrättsliga sanktioner inte får dras av regleras i inkomstskattelagen. Detta medför att den anställde då inte heller har rätt till avdrag i deklarationen.

Om parkeringsböterna inte betalas kan det leda till förbud att använda fordonet. Detta är en lagändring som träder i kraft från den 1 januari 2021.

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att det ska bli förbjudet att använda ett fordon som har obetalda felparkeringsavgifter på mer än 5 000 kronor och som inte har betalats inom sex månader. Om fordonet används trots ett förbud ska polisen eller en bilinspektör kunna ta bort registreringsskyltarna.

Fram till årsskiftet har arbetsgivaren fortsättningsvis möjlighet att erbjuda parkeringsplats till sina anställda utan att det förmånsbeskattas. Den skattefria parkeringen gäller alla yrkesgrupper och i hela landet. Detta som ett led för att få anställda som väljer att ta bilen till arbetet för att minska smittspridning. Det går att hantera detta retroaktivt för alla från den 1 april i år.