Artiklar

Nya krav på lönetransparens – vad förändras för arbetsgivare?

Lön kan vara en känslig fråga, särskilt när det handlar om den egna lönen. Med det nya lönetransparensdirektivet ökar förväntningarna på att kunna jämföra sin lön med andras – men blir det verkligen så?

Lönetransparensdirektivet utgår från EU:s grundläggande princip om att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete. Principen fastställdes redan 1957 i de europeiska fördragen och återfinns i dag i artikel 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Trots detta finns det fortfarande betydande löneskillnader mellan kvinnor och män i hela EU.

Bristande insyn gör det svårt att upptäcka, bevisa och åtgärda osakliga löneskillnader. I Sverige uppgick lönegapet mellan kvinnor och män till 11,2 procent år 2023, medan motsvarande siffra i EU var cirka 13 procent. Lönegapet mäts som skillnaden mellan genomsnittlig bruttotimlön för kvinnor och män, uttryckt som en andel av männens bruttolön.

Varför detta direktiv?

EU:s lönetransparensdirektiv införs för att minska lönegapet. Direktivet bygger i stor utsträckning på statistik. För att kunna identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader krävs jämförbara och tillförlitliga mått på lön, uppdelade efter kön och kopplade till lika eller likvärdigt arbete.

När lönekartläggning genomförs strategiskt och återkommande skapas just de datapunkter som direktivet efterfrågar: tydligt definierade lönebegrepp, dokumenterade roller och kravnivåer samt könsuppdelade utfall som kan följas över tid. Lönetransparensdirektivet (LTD) innehåller både krav på rapportering, utökade informationsrättigheter.

Rapportering

Vad som ska rapporteras framgår av direktivet, men de exakta begreppen är ännu inte fastställda i svensk rätt. Lagstiftningsprocessen pågår, och i väntan på Lagrådets yttrande och kommande proposition saknas fortfarande nationella definitioner.

Ett exempel är artikel 9 a i direktivet, där lön definieras som den ordinarie grund- eller minimilönen samt all annan ersättning – kontant eller in natura – som arbetstagaren får, direkt eller indirekt, med anledning av sin anställning. Denna definition är i dagsläget inte tillräckligt preciserad i förhållande till svenska lönebegrepp. Rörliga ersättningar är ett område som särskilt behöver förtydligas.

Den första rapporteringen ska ske i juni 2027 men avser löner för 2026. För arbetsgivare med minst 100 anställda innebär direktivet bland annat att uppgifter om löneskillnader mellan kvinnor och män ska rapporteras till ett övervakningsorgan, som i Sverige föreslås bli Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Om en arbetsgivare identifierar löneskillnader på minst fem procent mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete ska detta åtgärdas. Om skillnaden varken kan motiveras sakligt eller rättas till inom sex månader ska lönekartläggningen rapporteras in. Arbetsgivare med 250 eller fler anställda ska lämna lönerapport årligen, medan arbetsgivare med 100–249 anställda ska rapportera vart tredje år.

Informationsrättigheter

Informationsrättigheterna innebär ökad insyn i lönenivåer. Samtliga anställda ska kunna ta del av genomsnittliga löner för lika eller likvärdiga befattningar inom organisationen, uppdelade efter på kön. Om endast en kvinna eller en man ingår i jämförelseunderlaget utgör den personens lön genomsnittet för respektive kön.

Den största förändringen gäller rekrytering. Enligt direktivet ska arbetsgivaren redovisa löneintervall eller ingångslön för den aktuella tjänsten, eller för motsvarande roller, senast inför slutförhandling om lön. Det blir också förbjudet att efterfråga en kandidats nuvarande eller tidigare lön.

Arbetsgivare som redan arbetar strukturerat med löneprinciper och lönespann har därför ett tydligt försprång. Samtidigt är det ännu oklart exakt hur vissa lönebegrepp ska rapporteras i praktiken.

Förberedelser på företagsnivå

En ”LTD-förberedande” lönekartläggning innebär bland annat att:

• löner definieras konsekvent (bruttolön, rörliga delar och heltidsomräkning),
• befattningar och krav dokumenteras genom arbetsvärdering, och
• processerna upprepas årligen enligt samma principer.

Detta möjliggör nyckeltal som medianlön per likvärdigt arbete, lönespridning (t.ex. percentiler) och årlig löneutveckling, som kan jämföras både internt och över tid. Samma underlag gör det också enklare att uppfylla direktivets krav på transparens:

• arbetssökande kan få information om faktisk ingångslön,
• anställda kan ta del av könsuppdelad genomsnittslön för likvärdigt arbete, och
• större arbetsgivare kan rapportera löneskillnader till DO på ett standardiserat sätt.

Tillsyn och datakvalitet

Tillsynen vilar i hög grad på kvaliteten i de uppgifter som rapporteras. DO får ansvar för att kontrollera efterlevnaden och kan vid behov besluta om sanktioner. Därför blir datakvalitet, spårbar metodik och tydlig dokumentation avgörande – inte bara önskvärda.

Små grupper måste hanteras med hänsyn till sekretess och risken för identifiering. Förändringar i kodplaner eller arbetsvärderingar behöver dokumenteras för att säkerställa jämförbarhet över tid.

Sverige har redan regler om lönekartläggning, men EU bedömer att tillämpningen varierar, sanktionerna är svaga och individens rätt till information är begränsad. Direktivet innebär därför inte ett helt nytt system, utan skärpta krav – framför allt när det gäller rapportering.

Flera arbetsgivarorganisationer, däribland Svenskt Näringsliv, har begärt att införandet av LTD skjuts upp för att arbetsgivare ska få rimlig tid att anpassa sig. Även DO saknar ännu ett formellt uppdrag, men arbetar redan med förberedelser för att kunna ta emot rapportering – ett föredömligt agerande inför ett omfattande och komplext nytt ansvar.

Så – innebär LTD att alla får insyn i allas löner?

Nej. Däremot innebär direktivet bättre insyn i löneprinciper, löneintervall och hur lön sätts, en rätt att begära viss löneinformation om jämförbara roller samt rätt att få lönespann i rekryteringssituationen. Exakt hur detta kommer att tillämpas i Sverige vet vi först när den nationella lagstiftningen är på plats.

Så drivs skönhetskliniken framgångsrikt med rätt stöd i redovisningen

Hur skapas lönsamhet och tillväxt i en konkurrensutsatt och konjunkturkänslig bransch som skönhetsvård? För Forma Vita är svaret tydligt. Sedan starten har de haft en trygg redovisningskonsult vid sin sida. Det har gett bolaget det ekonomiska lugn som krävs för att våga utvecklas.

Från passion till business

Bakom Forma Vita står makarna Eva och Carl Westerby. Trots att de hade helt andra yrkesbakgrunder – som kommunjurist respektive allmänläkare och chef för en privat vårdklinik – fanns intresset för skönhet och hälsa där långt innan bolaget startades 2010.

Redan tidigt tog Eva och Carl hjälp av redovisningsbyrån Affärsbokföring AB i Älvsjö för löner, bokföring, årsredovisning, deklarationer och rådgivning.

– I takt med att intäkterna ökade blev det allt viktigare att ha en redovisningskonsult som kunde bekräfta att bolaget hade solida finanser och att vi faktiskt kunde leva på verksamheten, berättar Eva Westerby.

Rådgivningen har växt med bolaget

Samarbetet mellan redovisningsbyrån och bolaget har växt i takt med verksamheten.

– Forma Vita är ett mycket roligt och intressant bolag att jobba med. Eva och Carl är entreprenörer som löpande anpassar och utvecklar sin verksamhet. Det blev tidigt tydligt att det var bättre att driva bolaget som aktiebolag, så då hjälpte vi till med det, säger Madeleine Bäckman grundare och vd på Affärsbokning AB.

I dag handlar rådgivningen bland annat om rätt nivåer för löneuttag, vinstuttag med hänsyn till 3:12-reglerna, bokslutsdispositioner och avsättning till periodiseringsfonder.

Digitalisering skapar nya möjligheter

Sara Moléni, Auktoriserad Redovisningskonsult på Affärsbokning AB, har varit en nyckelperson i övergången till digital bokföring. En process hon beskriver som ”mycket smidig”.

– Forma Vita har bra ordning och kontroll i grunden, vilket underlättar. I dag underlättas de dagliga kassaavstämningarna väldigt mycket av den digitala hanteringen. Det gör att vi kan lägga mer tid på analys och affärsutveckling i stället för manuell hantering, berättar hon.

Värderar auktorisation

Eva och Carl Westerby sätter värde på att deras redovisningskonsult är auktoriserad.

– Inom vår bransch är utbildning, kontroll av kompetens och auktorisation centralt. Kunderna vill hellre få behandling av en utbildad och auktoriserad person i stället för att gå till en icke auktoriserad. Jag tänker att det är samma sak med redovisning och bokföring, säger Eva Westerby.

Personlig kontakt viktigt trots digitalisering

En stor fördel med samarbetet, menar Eva och Carl, är tillgängligheten och det personliga mötet. Det finns alltid någon redovisningskonsult som är tillgänglig och har koll på Forma Vitas affärer.

– Tack vare digitaliseringen behöver vi inte längre åka med papper till byrån, men vi gör det ändå. Vi uppskattar verkligen den personliga kontakten. Och att de alltid har koll. Jag har ett väldigt kontrollbehov själv och skulle inte vilja kommunicera våra affärer med en okänd person, eller en AI, säger Eva Westerby.

Nu får juridiska personer skattereduktion på gåvor

I skymundan av ändringarna av 3:12-regler har riksdagen även beslutat om en skattereduktion för juridiska personer som ger gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Reglerna gäller för gåvor som ges från och med den 1 januari 2026. I den här artikeln går vi igenom vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att företaget ska få skattereduktion och för att delägaren ska undvika beskattning.

Juridiska personer kan ge gåvor 

Nu har alltså juridiska personer möjlighet att ge gåvor till vissa ändamål och få skattereduktion. Möjligheten till skattereduktion gäller bland annat aktiebolag och ekonomiska föreningar. Lagstiftaren har däremot valt att handelsbolag inte ska ha någon möjlighet till skattereduktion.  

Gåvor är fortfarande inte avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. De ska alltså fortfarande bokföras som ej avdragsgilla kostnader. Gåvor som ger skattereduktion ska inte tas upp som ett näringsbidrag utan bara reducera årets skattekostnad.   

Krav på gåvan 

För att ge skattereduktion måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Det finns krav på både hur stor gåvan ska vara vid varje tillfälle och till vem gåvan ges. Gåvan måste vid varje gåvotillfälle uppgå till minst 2 000 kronor och det är bara penninggåvor som omfattas av rätten till skattereduktion.  

För många företaget hade det varit en bra om gåvor av till exempel varor från verksamheten hade omfattats av rätten till skattereduktion. Men den möjligheten ger inte lagstiftningen, utan idag är det bara penninggåvor som omfattas.  

Gåvan måste också ges till vissa på förhand godkända gåvomottagare. Det är den lista över godkända gåvomottagare som Skatteverket publicerar och som även gäller när fysiska personer ger gåvor som ger rätt till skattereduktion. Det innebär att gåvorna ska främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Social hjälpverksamhet kan till exempel vara stöd till de som är ekonomiskt behövande eller hemlösa.  

Gåvomottagarna ska lämna kontrolluppgifter för de gåvor som uppfyller kraven.  

Maximal storlek på skattereduktionen 

Underlaget för skattereduktionen är värdet av gåvan som lämnas under kalenderåret.  

Underlaget för skattereduktionen är värdet på gåvan och detta får max uppgå till 800 000 kronor. Skattereduktionen uppgår till motsvarande bolagsskatten på gåvans värde. Maximalt kan alltså skattereduktionen uppgå till 164 800 kronor för företaget (bolagsskatten 20, 6 procent av maximalt underlag på 800 000 kronor).  

Om företaget inte kan utnyttja skattereduktionen finns det ingen möjlighet att utnyttja den ett senare beskattningsår. Det gäller därför att kontrollera att företaget har skatt att betala som kan reduceras av skattereduktionen. Skattereduktionen för gåvor kan bara avräknas mot statlig inkomstskatt. Inga andra skatter. Detta är en begränsning i förhållande till skattereduktion för investeringar i inventarier som fanns under pandemin.  

Skattereduktion för gåvor tillgodoräknas den juridiska personen per kalenderår även om företaget har brutet räkenskapsår. Skattereduktionen ska därefter begäras i inkomstdeklarationen som lämnas in senast efter utgången av det kalenderår då gåvan lämnats.  

Beskattning av delägare 

En särskild fråga som belystes i lagstiftningsarbetet var att delägaren inte ska beskattas för företagets gåvor. Om delägaren skulle beskattas riskerar det att motverka företagens vilja att ge gåvor. Detta är en särskilt viktig fråga för ägarledda företag.  

Beskattningen av delägaren knyts därför till den juridiska personens rätt till skattereduktion. Det innebär att gåvor som ger den juridiska personen rätt till skattereduktion inte ska beskattas hos delägaren. Om gåvan däremot inte uppfyller förutsättningarna för skattereduktion för den juridiska personen ska den beskattas hos delägaren. Det är därför viktigt att kontrollera att gåvorna som ges är 2 000 kronor eller mer vid varje gåvotillfälle och att det är till en godkänd gåvomottagare. Om den gåvorna under året överstiger 800 000 kronor har den juridiska personen inte heller rätt till skattereduktion. Delägaren blir å beskattad för den del av gåvorna som överstiger 800 000 kronor.  

Nya lagar vid årsskiftet – vad innebär de för företagare och konsulter?

Vid årsskiftet trädde flera nya lagar och regler i kraft som påverkar både företag och rådgivare. Här sammanfattar vi de viktigaste nyheterna.

Nya 3:12-regler

3:12-reglerna är de särskilda beskattningsregler som gäller för delägare som innehar kvalificerade andelar i fåmansföretag. De nya reglerna innebär bland annat ett nytt sätt att beräkna gränsbeloppet. Läs mer här.

Skattereduktion för juridiska personer som ger gåvor

Juridiska personer som ger gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning kan under vissa förutsättningar få skattereduktion för dessa gåvor. Läs mer här.

Avdragsrätt för vissa ränteutgifter för privatpersoner slopas

Från och med årsskiftet har privatpersoner ingen avdragsrätt för ränteutgifter som inte är förenade med säkerhet och som uppfyller vissa särskilda villkor. Läs mer här.

Höjd gräns för resor till och från arbetet

Gränsen för avdrag för resor till och från arbetet höjs till 15 000 kr. SFS2025-1375.pdf

Nytt sätt att söka växa-stöd på

Från årsskiftet gäller nya regler för hur ett företag ska ansöka om växa-stödet. För att få stödet ska arbetsgivaren ansöka om återbetalning av arbetsgivaravgifterna. Det är en särskild ansökan som är separerat från arbetsgivardeklarationen. Läs mer här.

Sänkt inkomstskatt för utomlandsbosatta

Från årsskiftet har Sink-skatten sänkts till 22,5 procent från 25 procent från och med den 1 januari 2026. Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta | Svensk författningssamling

Förstärkt jobbskatteavdrag

Jobbskatteavdraget för de som inte fyllt 66 år förstärks med 17,36 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. En genomsnittslön ger cirka 400 kronor lägre skatt/månad 2026 jämfört med 2025. Skatten sänks även på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Förlängd nedsättning av skatt på jordbruksdiesel

Den tillfälligt utökade skattenedsättningen på jordbruksdiesel förlängs även under 2026. Även beloppsgränsen för kvartalsvis återbetalning ändras, så att en gräns gäller per kvartal i stället för per år. Lag om ändring i lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi | Svensk författningssamling

Regler om avstängning av statligt anställda införs

Regler om avstängning av statligt anställda införs i lagen om offentlig anställning. Reglerna innebär att en arbetstagare tillfälligt kan stängas av med omedelbar verkan, i högst två månader åt gången, med bibehållen lön om inte annat följer av kollektivavtal, samt att behöriga organ, inklusive Riksdagens ansvarsnämnd, ges rätt att fatta sådana beslut. Läs mer här.

Ökat informationsutbyte mellan myndigheter

Från årsskiftet får myndigheter ökade möjligheter att utbyta information med varandra, med stöd i lag. Syftet är att motverka felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet, bland annat genom bättre användning av redan rapporterade uppgifter. Myndigheternas utökade informationsutbyte har stöd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), som innehåller sekretessbrytande bestämmelser, samt i särskilda regler i bland annat socialförsäkringsbalken (2010:110) och inkomstskattelagen (1999:1229).

Föräldrapenning kan betalas till flera

En ändring i lagen förtydligar att föräldrapenning kan betalas till flera föräldrar samtidigt även i vissa särskilda familjesituationer. Ändringen ger tydligare lagstöd i SFS 2010:110, 10 § samt 13 kap. 20 § andra stycket 1 och 3 men innebär inga nya skyldigheter för arbetsgivare. Socialförsäkringsbalk (2010:110) | Sveriges riksdag

Fler viktigare lagar och förordningar som trädde i kraft vid årsskiftet kan du läsa om här.

 

Nya 3:12-regler – vad du som delägare behöver ha koll på

Rätt eller fel men vi kallar reglerna för 3:12-reglerna. De gäller delägare i fåmansaktiebolag som äger kvalificerade aktier i företaget – egentligen delägare i aktiebolag som ägs av ett fåtal personer och som även arbetar i företaget. Det är med rätta som både företagare och skatteexperter har kritiserat reglerna. De är både komplexa och svåra att förstå. Nu har förändringar i 3:12-reglerna beslutats. De träder i kraft den 1 januari 2026. Vad innebär de nya reglerna för dig som delägare?

Vilka förändringar blir det? 

De största förändringarna är sättet att beräkna gränsbeloppet på. Det nya sättet att beräkna gränsbeloppet på är en blandning av de förenklingsregeln och huvudregeln. Men även ändringar i förutsättningarna för de olika komponenterna i gränsbeloppet. Tidsgränser som finns i vissa regler förkortas från 5 år till 4 år. Även vissa regler vid andelsbyte ändras, till exempel utökas rätten till lönebaserat utrymmet vid andelsbyte.  

En del av de förslag som lades fram av utredningen från 2024 finns däremot inte med i de beslutade reglerna.  

Ett sätt att beräkna gränsbeloppet på  

Den största förändringen i de nya reglerna är sättet att beräkna gränsbeloppet på. Enligt de nya reglerna ska gränsbeloppet beräknas på ett sätt i stället för två. Det nya sättet är en blandning av förenklingsregeln och huvudregeln. Precis som tidigare är det den som äger andelarna vid beskattningsårets ingång som får beräkna gränsbeloppet. De nya reglerna tillämpas för första gången beskattningsåret 2026 och utdelningar som sker under 2026. 

Gränsbeloppet består av följande fyra komponenter: 

• Grundbelopp  
• Lönebaserat utrymme 
• Ränta på omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor 
• Sparat utdelningsutrymme från föregående år utan uppräkning 

Grundbeloppet liknar förenklingsregeln. Grundbeloppet uppgår till 4 inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget. Grundbeloppet kan max uppgå till totalt 4 inkomstbasbelopp för en delägare som äger flera företag. För beskattningsåret 2026 är grundbeloppet 322 400 kronor. 

Det lönebaserade utrymmet ska även fortsättningsvis beräknas som en del av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag. Det är lönerna som är utbetalda i företaget under 2025 som kommer att påverka löneunderlaget för beskattningsåret 2026. 

Det lönebaserade utrymmet uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag året före beskattningsåret, men bara till den del det överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Makar ska räkna det lönebaserade utrymmet gemensamt. Det lönebaserade utrymmet får max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.  

Vid beräkning av årets gränsbelopp får man även beräkna ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Det är precis som idag men med den skillnaden att räntan bara får beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor.  

Dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år föreslås tas bort. Det sparade utdelningsutrymmet får däremot tillgodoräknas precis som vanligt men då utan uppräkning.  

Förkortade tidsperioder 

I 3:12-reglerna finns det en tidsperiod på 5 år i en del regler. Denna förkortas nu till 4 år. Det gäller till exempel när en andel är kvalificerad – om delägaren eller närstående har varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de 4 tidigare beskattningsåren.  

De nya reglerna om tidsperioden gäller från och med inkomstår 2027. 

När börjar reglerna att gälla? 

Reglerna träder i kraft den 1 januari 2026. Det innebär att reglerna ska tillämpas första gången för beskattningsåret 2026 och redovisas i deklarationen som ska lämnas 2027. Det är utdelningar som sker under 2026 som omfattas av de nya reglerna. 

Ändringen av tidsgränsen till 4 år gäller från och med den 1 januari 2027. 

Verkar det krångligt? Ta hjälp av en kvalitetssäkrad redovisningskonsult som kan hjälpa dig reda ut hur reglerna kommer att påverka dig!  

Redovisningskonsulten som nyckelspelare i Järvsöbackens tillväxtresa

Bakom Järvsöbackens snabba tillväxt finns inte bara fler nedfarter och bättre liftar – utan också ett långsiktigt partnerskap med flera lokala aktörer. En viktig nyckelspelare i framgången är redovisningsbyrån Midama Ekonomi. Genom nära samarbete, strategisk rådgivning och löpande stöd i allt från bokföring till verksamhetsutveckling har redovisningskonsulterna på byrån blivit centrala aktörer i en av Hälsinglands största företagssatsningar.

Ville få berget och bygden att växa – hållbart

När Peter Augustsson, vd för Järvsöbacken, kom till Järvsö på 90-talet var backen något man besökte över dagen. I dag stannar gästerna över en långhelg eller en vecka. För att möjliggöra det krävs mer än fler nedfarter och bättre liftar. Det krävs en fungerande infrastruktur för både gäster och företagare.

– Vår enskilt största utmaning är att säkerställa och utveckla infrastrukturen för skidåkningen. Vatten och el för snötillverkning, men också vägar, avlopp och dricksvatten för restauranger, hotell och husen på berget, säger Peter Augustsson.

En nätverk av partners

Bakom varje investering finns ett nätverk av partners – kommunen, länsstyrelsen, ingenjörer, byggfirmor, finansiärer och rådgivare.

– Det är många aktörer involverade i de projekten. Redovisningskonsulter är en viktig del i det arbetet, inte minst i planering och uppföljning, konstaterar Peter Augustsson.

Att växa hållbart är också viktigt och detta är något som genomsyrar hela verksamheten.

– Kunderna ser igenom det som bara är yta. Vi vill alla kunna åka skidor och njuta av en bra miljö även i framtiden, säger Peter Augustsson.

Långsiktig rådgivning och lokal närvaro

Järvsöbackens tillväxt har skett stadigt och huvudsakligen med egna resurser. Bakom kulisserna finns ett tätt samarbete med Midama Ekonomi och deras auktoriserade redovisningskonsulter – med rådgivning, lönehantering och bokföring som nav.

– Vi använder oss av lokala partners för kontinuerlig rådgivning och service. Någon från Midama Ekonomi är på plats här varje vecka. Vi har haft ett gott och tryggt samarbete i många år, säger Peter Augustsson.

Midamas vd, Maja Frost, bekräftar att Järvsöbacken är en kund i ständig utveckling.

–  Vi tror på täta samarbeten likt det vi har med Järvsöbacken, där vi och våra kunder får möjlighet att utmanas och utvecklas. Vi brinner för företagare och för att vara en naturlig del i våra kunders vardag.

Trygg ekonomi och en levande by

Med stark ekonomi, cirka 80 miljoner i årlig omsättning och utmärkelsen ”Årets skidanläggning 2024” står Järvsöbacken stadigt. Men för Peter Augustsson handlar det om mer än siffror. Det handlar om att bygga en by där det är attraktivt att både bo, leva och arbeta.

– Vi har valt att lägga ut driften av restauranger, hotell och andra funktioner på lokala entreprenörer. Som gäst kan du ofta möta ägaren i restaurangen. Det skapar delaktighet.

Pandemin blev en prövning för många skidorter, för Järvsö innebar den också nya möjligheter. Sommarens cyklister i bergscykelparken, vandrare och besökare till Vildriket (tidigare Järvzoo) lockade en ny publik. I dag är Järvsö en året-runt-destination.

– Varje år måste vi bli lite bättre. För att gästerna ska bli 100 procent nöjda krävs att alla gör sitt bästa – vi i backen, butikerna i byn, serveringarna, alla som erbjuder aktiviteter. I dag känner man stolthet och samhörighet i det vi gör tillsammans för Järvsö. Det gör skillnad i allas vår leverans.

Ändringar i K-regelverket – kan ditt företag fortsätta tillämpa K2?

I somras beslutade Bokföringsnämnden om en hel rad ändringar i K2-regelverket. Ändringarna innebär bland annat att vissa företag inte längre kommer att ha möjlighet att tillämpa K2 i årsredovisningen per den 31 december 2026. Även om det kan kännas långt borta, och det först ska upprättas en årsredovisning för 2025, är det klokt att redan nu fundera på om ditt företag kommer att behöva byta regelverk nästa år. Bytet av regelverk kan i många fall påverka den löpande bokföringen redan den 1 januari 2026.

Nya regler för tillämpning av K2 

K2 är ett förenklingsregelverk som är skrivet för företag med enklare förhållanden. Det finns därför inte regler för mer komplicerade transaktioner i K2. Ändå har företag som har haft en ganska komplicerad verksamhet ibland valt förenklingsregelverket.  

De nya reglerna i K2 anger vilka företag som inte anses ha enklare förhållanden och som därmed inte kommer få tillämpa regelverket. Till exempel ska alla bostadsrättsföreningar tillämpa K3. Det ska också alla företag som har, eller under räkenskapsåret har haft, en filial i utlandet, kryptotillgångar, förvärvat varor och tjänster mot aktierelaterade ersättningar eller emitterat skuldebrev som kan regleras med egetkapitalinstrument. Ett företag som träffas av någon av dessa regler får inte tillämpa K2. Det gäller oavsett hur litet företaget är, här finns inte några lättnadsregler. 

Det finns ytterligare företag som inte får tillämpa K2. För de företagen finns det däremot en lättnadsregel. Gränsvärdena för lättnadsregeln är desamma som för revisionsplikt för aktiebolag. Ligger företaget under den gränsen får det tillämpa K2. De företag som inte omfattas av lättnadsregeln och som har en eller flera byggnader som genererar minst 75 procent av företagets nettoomsättning eller en uppskjuten skatteskuld som är väsentlig får inte tillämpa K2. 

Vad gäller för företag med fastigheter? 

Vad innebär de nya reglerna för företag som har fastigheter? Som beskrivits ovan ska alla bostadsrättsföreningar tillämpa K3. Det gäller oavsett hur stor föreningen är. Samma sak gäller bostadsföreningar. 

När det gäller fastighetsföretag som äger en byggnad och som exempelvis hyr ut bostäder eller lokaler blir frågan däremot om det är ett så pass litet företag att det omfattas av lättnadsregeln. Ett litet fastighetsföretag får alltså fortsätta att tillämpa K2.  

Regeln är utformad som att det är byggnaden som ska genera intäkter. Om ett företag äger en byggnad som används för tillverkning eller försäljning av varor anses byggnaden inte generera intäkterna. Företaget får då fortsätta att tillämpa K2. 

Skälet till att företag med byggnader inte längre ska få tillämpa K2 är att dessa regler anger att en byggnad ska skrivas av som en enhet. Enligt K3 ska däremot en byggnad delas in i komponenter och avskrivning ska göras utifrån de olika delarnas nyttjandeperiod. Det ger en bättre bild i redovisningen av hur tillgången förbrukas. 

Är det några andra ändringar i K2? 

Det är inte bara tillämpningen av K2 som ändras. I regelverket finns både nya, ändrade och förtydligade regler. Bland annat finns ändringar vad gäller vad som ska redovisas i posten Råvaror och förnödenheter i resultaträkningen, vad som gäller för aktieägartillskott och vad gäller redovisningen i tjänsteföretag. 

Vad behöver du göra nu? 

Börja med att ta kontakt med din redovisningskonsult för att stämma av om ditt företag kan fortsätta att tillämpa K2 eller om ni ska planera för en övergång till K3. Nästa steg är att titta på om ditt företag omfattas av någon av alla andra regeländringar.  

Dags för julbord – här är skattereglerna att ha koll på

Julen är snart här och du kanske funderar på att bjuda dina anställda eller kunder på ett trevligt julbord? Men vad får du egentligen dra av?

Julbord och julfest med anställda 

Julbord med julfest för anställda ses normalt som intern representation och är då skattefri förmån för de anställda.  

Avdragsrätten för representation för företaget är däremot mycket begränsad. När det gäller intern representation får företaget göra avdrag endast för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Med enklare förtäring avses till exempel kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås som inte ersätter en måltid. Utöver det medges inte något avdrag alls och därför får företaget inte göra avdrag julbordet.  

För kringkostnader som lokalhyra, musikunderhållning och liknande medges avdrag med högst 180 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Kostnader i samband med personalfest är avdragsgilla för max två tillfällen per år. Om anställdas familjemedlemmar är bjudna på julfesten kan företaget få göra avdrag även för dem. Under vissa förutsättningar är också kostnader för resa och övernattning (endast en natt) i samband med julfest på annan ort avdragsgilla. 

Alltför påkostade julfester kan räknas som lyxrepresentation och är därmed inte avdragsgilla för företaget. De kan även komma att förmånsbeskattas hos de anställda. Hela kostnaden blir då avdragsgill för företaget som en lönekostnad, men företaget måste samtidigt betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. Det går inte att säga var gränsen för lyxbetonad representation går, utan det gäller att hålla julbordet respektive julfesten på en rimlig nivå. 

Julbord med kunder 

Bjuder du dina kunder på julbord är det extern representation. Även för sådan representation gäller att avdrag endast medges för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Avdrag för måltider vid julbord medges inte överhuvudtaget eftersom det inte är frågan om enklare förtäring. Däremot kan avdrag medges för kringkostnader med max 180 kronor exklusive moms per person. 

För att det ska vara fråga om extern representation krävs att du bjuder kunden i samband med en affärsförhandling eller på annan affärsmässig grund. Om du bjuder en större grupp kunder på julbord samtidigt är det sannolikt att Skatteverket kommer att bedöma att det inte är fråga om en affärsförhandling utan att det ska ses som personlig gästfrihet och utgifter för sällskapslivet. För att det ska vara fråga om extern representation krävs att utgiften har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, som att inleda och upprätthålla affärsförbindelser. Är det inte fråga om extern representation har företaget inte avdragsrätt för utgiften. 

Vad gäller för en enskild näringsidkare? 

Reglerna om representation är desamma om du som enskild näringsidkare vill ta med dina anställda eller kunder på julbord eller jullunch. Som enskild näringsidkare kan du inte utöva intern representation mot dig själv och du omfattas inte av reglerna om representation. 

Vad gäller för avdrag av moms? 

För representationskostnader i momspliktig verksamhet föreligger avdragsrätt för ingående moms enligt följande. För förtäring medges avdrag för moms om utgifterna har ett omedelbart samband med verksamheten. Ett julbord får anses ha ett sådant omedelbart samband med verksamheten. Nästa fråga blir hur stort avdrag för moms du får göra. Avdraget får nämligen högst uppgå till den ingående momsen på 300 kronor per person och tillfälle. Överskjutande moms är inte en  avdragsgill kostnad. 

Ett julbord kostar normalt mer är 300 kronor. Dessutom kan olika momssatser tillämpas (12 procent på mat och 25 procent på vissa drycker såsom starköl). Momsavdraget får då proportioneras mellan de olika utgifterna med olika momssatser. För att slippa denna beräkning kan ett schablonavdrag om 46 kronor dras av som moms. 

För övriga utgifter, kringkostnader såsom hyra av bord och stolar och musikunderhållning, medges avdrag för skäliga utgifter. Med skäliga utgifter anses samma belopp som vid inkomstbeskattningen. Avdrag för moms medges därför med högst momsen på 180 kronor per person. 

Möblerar för framgång – med redovisningskonsultens hjälp

Systrarna Liza Jacobsson och Linda Hallgren förvandlade sin passion för inredning till ett framgångsrikt företag. Men att driva ett växande bolag kräver mer än kreativitet – det kräver struktur, ordning och rätt kompetens vid rätt tidpunkt. För Heads and Tails har en Auktoriserad Redovisningskonsult varit viktig genom bolagets olika utvecklingsfaser.

2014 grundade Liza och Linda inredningsstudion Heads and Tails, med visionen att bygga ett företag med kunder över hela landet. Och de är på god väg. I dag är bolaget Värmlands ledande inredningsstudio, med både kommersiella och privata kunder.

– I takt med att företaget växte och omsättningen ökade blev det en för stor utmaning att både fokusera på kunduppdragen och sköta redovisningen på egen hand, berättar Linda som är bolagets vd.

Ville fokusera på kärnverksamheten

Trots att systrarna är framgångsrika företagare är den ekonomiska vinsten inte deras största drivkraft. Den verkliga motivationen är mötet med kunderna och att leverera en design och image som överträffar kundens förväntningar.

För att kunna fokusera på kärnverksamheten och frigöra tid för kunduppdragen valde de att outsourca redovisningen. De anlitade de den Auktoriserade Redovisningskonsulten Annika Lindqvist vid Klara Consulting (tidigare Ekonomiporten) i Karlstad. Hon fick ansvar för redovisning, bokföring, lönehantering och inbetalning av moms och skatt. Ett klassiskt upplägg med tillhörande rådgivning.

– Vi kom i kontakt med Annika via en rekommendation. Att hon dessutom var auktoriserad såg vi som ett kvalitetsbevis, vilket gjorde valet enkelt, säger Liza.

Insatt i bolaget

Att outsourca redovisningen var inte bara ett sätt att frigöra tid för kunduppdragen – det handlade också om att hitta ett långsiktigt partnerskap.

– Även om mycket sker digitalt i dag är den personliga kontakten viktig. Eftersom vi jobbar nära Annika på daglig basis vet hon vad som är viktigt för oss som företagare och bolagsägare. Hon är flexibel, kunnig, insatt, och uppdaterad i vad som gäller och följer oss och vårt bolag, säger Linda.

Slipper tänka på det administrativa

Som mest har Heads and Tails haft åtta anställda. Men i takt med konjunkturförändringar har efterfrågan tillfälligt minskat. Numer arbetar systrarna med konsulter i stället för anställda. Det ger lägre löpande utgifter och möjlighet att växa snabbt när marknaden vänder uppåt igen.

De ser också en tydlig trend i branschen: i stället för att köpa nytt återanvänder företag fungerande inredning. Möbler lackeras om, stolar får ny stoppning, bord får nya bordsskivor och återanvänds. Eller så säljs möblerna och textilierna vidare.

– Det ställer nya och höga krav på oss inredare att få till en helhet– vilket betyder nya affärsmöjligheter över hela landet. De ska vi ta tillvara på, säger Liza.

– Då känns det skönt att vi inte behöver tänka på redovisningen, utan att den och allt det administrativa runt omkring sköts av proffs. Det gör att vi kan fokusera på vår kärnverksamhet och utveckla bolaget, avslutar Linda.

Då blir julklappar till anställda skattefria

Julen närmar sig – och med den är det viktigt att känna till vilka skatteregler som gäller för gåvor till anställda. Beloppsgränsen för att julklappen ska vara skattefri för de anställda är även i år 550 kronor. I denna artikel går vi igenom förutsättningarna för att julklappar ska vara skattefria, samt regeringens nya förslag om möjligheter för bland annat aktiebolag att få skattereduktion för gåvor till välgörande ändamål.

Beskattning av julklappar hos anställda

Utgångspunkten är att alla ersättningar, oavsett om det är kontanter eller andra förmåner, som arbetsgivaren ger till sina anställda är skattepliktiga för den anställde. Anledningen är att ersättningar till anställda betraktas som lön för utfört arbetet och dessa är som huvudregeln skattepliktiga. Det finns dock vissa ersättningar till anställda som kan vara skattefria, exempelvis julgåvor. Reglerna om skattefria julgåvor gäller även för den som är anställd i sitt eget aktiebolag, oavsett om det finns fler anställda. Julgåvor måste ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda för att gåvan ska bli skattefri.

Enligt Skatteverkets ställningstagande kan även julgåvor som ges till ordinarie styrelseledamöter vara skattefria.

För att en julgåva ska vara skattefri krävs att gåvan är av mindre värde. Med mindre värde avses att gåvans marknadsvärde inte får överstiga 550 kronor inklusive moms. Med marknadsvärde menas vad det skulle ha kostat den anställda att själv köpa motsvarande vara eller tjänst. Om värdet på gåvan överstiger 550 kronor kommer hela gåvans värde att vara skattepliktigt för den anställde, alltså från första kronan.

Skattefriheten gäller däremot inte om gåvan lämnas i pengar, här inräknas även checkar och presentkort som kan bytas mot pengar. I dessa fall är gåvan skattepliktig för den anställde. Presentkortet kan vara skattefritt om den anställde inte kan byta det mot pengar.

En enskild näringsidkare kan inte ge sig själv en julklapp med skattemässig avdragsrätt eftersom personen inte är anställd i verksamheten.

Avdragsrätt för arbetsgivaren

Som huvudregel är löner, ersättningar och förmåner till anställda avdragsgilla för arbetsgivaren, oavsett om förmånen är skattepliktig för den anställde eller inte. Gåvor till anställda betraktas normalt som avdragsgilla för arbetsgivaren. Det gäller även om gåvan är skattefri hos den anställde.

Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter om gåvan är skattepliktig för den anställde, exempelvis för att värdet på gåvan överstiger 550 kronor.

Gåvor till ideell förening

I stället för en julgåva till de anställda kanske arbetsgivaren vill ge pengar till välgörenhet. För att en sådan gåva ska vara skattefri för den anställde krävs att den anställde inte har haft inflytande över valet av gåva. Om arbetsgivaren bestämmer att skänka ett bidrag till en ideell organisation i stället för att ge en julgåva till de anställda uppkommer inte någon skattepliktig gåva för de anställda.

Om däremot den anställda har haft möjlighet att påverka valet av gåva, eller om den anställde ber arbetsgivaren att ge en gåva i stället för en julklapp, ska värdet av gåvan beskattas hos den anställda eftersom det då får anses som att den anställda fått ersättning som kan jämställas med kontanter. I dessa fall kommer arbetsgivaren att ha avdragsrätt för gåvan såsom lön och ska även betala arbetsgivaravgifter.

Förslag på nya regler om skattereduktion för gåvor

I budgetpropositionen presenterade regeringen ett förslag om skattereduktion för gåvor som juridiska personer ger till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Enligt förslaget gäller det gåvor som lämnas till gåvomottagare som är godkända av Skatteverket. Det är samma lista över godkända gåvomottagare som gäller för när fysiska personer lämnar gåvor. Skattereduktionen för juridiska personers gåvor ska räknas av mot statlig inkomstskatt. De som kommer att kunna lämna gåvor med möjlighet till skattereduktion är aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Vid varje gåvotillfälle föreslås att gåvan måste uppgå till minst 2 000 kronor och avse penninggåvor för att ingå i juridiska personers underlag för skattereduktion. Skattereduktionen uppgår till 20,6 procent vilket motsvarar bolagsskatten på gåvan. Underlaget för skattereduktionen får per kalenderår högst uppgå till 800 000 kronor, vilket ger en maximal skattereduktion på 164 800 kronor per kalenderår. Företaget måste ha skatt att utnyttja skattereduktionen mot eftersom det inte finns någon möjlighet att utnyttja skattereduktionen ett senare kalenderår.

Delägaren till den juridiska personen ska inte bli beskattad för gåvan om den juridiska personen får skattereduktion för gåvan. Det viktiga är alltså att gåvan ger den juridiska personen skattereduktion för att delägaren ska undgå beskattning. Eftersom gåvor under 2 000 kronor inte ger skattereduktion för den juridiska personen kommer dessa att beskattas hos delägaren. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och riksdagen förväntas fatta beslut om reglerna i december 2025.