Publicerat 14 mars 2019 i kategorin Artiklar

Skogskonto i dödsbo

Skogskonto

En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk får under vissa förutsättningar göra avdrag för belopp som sätts in på ett skogskonto. I gengäld är uttag från skogskontot skattepliktiga. Syftet med reglerna om skogskonton är att möjliggöra en fördelning av beskattningen av intäkterna över flera år.

Om medel på ett skogskonto överlåts till annan gäller som huvudregel att medlen ska tas upp till beskattning hos överlåtaren. När skogsbruk går över till en närstående genom arv, testamente eller bodelning finns dock möjlighet för den närstående att ta över medlen utan att beskattning sker. Medlen kommer då i stället att beskattas hos den närstående när han eller hon tar ut dem från kontot.

Bakgrund

Robert avled i oktober 2015. Han ägde en fastighet med skogsmark och hade också medel på ett skogskonto. Eftersom Roberts maka var ensam dödsbodelägare ansågs boet skiftat i och med att bouppteckningen registrerades i mars 2016. Vid den tidpunkten övertog hon därmed såväl fastigheten som medlen på skogskontot.

Skatteverket beslutade att beskatta dödsboet för de skogskontomedel som fördes över till makan. Som skäl för beslutet angavs att eftersom ett dödsbo inte kan ha några närstående saknas möjlighet att föra över skogskontomedel utan beskattning om skiftet av dödsboet sker efter utgången av dödsåret.

Domen

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som kom att pröva målet, konstaterade att den tolkning som Skatteverket förespråkar saknar stöd såväl i lagens ordalydelse som i förarbetena till aktuell bestämmelse. Några materiella skäl som skulle kunna motivera att tillämpningen av bestämmelsen villkoras av att dödsboet skiftas under arvlåtarens dödsår finns vidare inte, skriver HFD i sin dom. Tvärtom talar syftet med bestämmelsen, det vill säga att underlätta generationsskiften, med styrka för att det saknas anledning att upprätthålla ett sådant villkor.

HFD fann mot denna bakgrund att Skatteverkets uppfattning saknade fog och att 21 kap. 41 § inkomstskattelagen ska tolkas utifrån bestämmelsens ordalydelse och syfte. Detta innebär att den närståendeprövning som enligt bestämmelsen ska göras tar sikte endast på förhållandet mellan arvlåtaren och arvtagaren samt att skogskontomedel utan beskattning kan föras över till en närstående till arvlåtaren även om dödsboet skiftas efter dödsåret.

Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-01-30, mål nr 3592-18

Publicerat 18 oktober 2019

Pensionärsskatten sänks

2007 sänktes skatten på arbetsinkomster när jobbskatteavdraget infördes. Då uppkom en skatteklyfta mellan lön och pension. Denna skatteklyfta beskrivs ibland felaktigt som en pensionärsskatt. Förhöjt grundavdrag Någon form av grundavdrag har funnits i skattelagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Avdraget har ett fördelningspolitiskt syfte och avser främst att lindra …

Läs mer

Publicerat 17 oktober 2019

Värnskatten avskaffas

Du som har en beskattningsbar förvärvsinkomst över en viss nivå betalar statlig inkomstskatt på den inkomsten. Den statliga inkomstskatten styrs av de så kallade skiktgränserna, vilket innebär att skatten tas ut efter olika skattesatser i olika skikt. Skiktgränser För 2019 gäller att på den del av din inkomst som överstiger 490 700 kr (skiktgräns 1) är den statliga skatten 20 …

Läs mer

Publicerat 16 oktober 2019

25 000 kronors bolag

Aktiekapitalet fyller en funktion som skydd för bolagets fordringsägare eftersom bolagets ägare inte är personligen betalningsansvariga för bolagets skulder. Kravet på ett aktiekapital av viss minsta storlek ska garantera att det, i vart fall bokföringsmässigt, finns en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder. Förslaget Nu föreslås att det lägsta tillåtna aktiekapitalet …

Läs mer

Publicerat 16 oktober 2019

Krav på elektronisk betalning för rut- och rotavdrag

Rut- och rotavdraget är egentligen inget avdrag utan en skattereduktion där utbetalning sker enligt den så kallade fakturamodellen. Den innebär i praktiken att du som köpare får en preliminär skattereduktion direkt vid köpet genom att du betalar endast en del av arbetskostnaden till utföraren. När arbetet är utfört och du har betalat din del av arbetskostnaden ansöker utföraren …

Läs mer

Publicerat 12 september 2019

Uttagsbeskattad för bortskänkt varulager

Janne blev uppsagd från sin butikslokal på grund av en fastighetsombyggnad. I samband därmed avslutade han sin affärsrörelse. Hans verksamhet hade gått dåligt under flera år och han avsåg även att gå i pension. Det fanns därför ingen anledning att fortsätta verksamheten i andra lokaler. Kvarvarande lager ansåg han saknade värde så han skänkte det till Myrorna och …

Läs mer

Publicerat 11 september 2019

Ersättning till uppsagd lokalhyresgäst

Vid lokalhyra gäller inte samma besittningsskydd som vid bostadshyra. En lokalhyresgästen har till exempel inte rätt till förlängning av hyresavtalet. Vid en obefogad uppsägning ska i stället hyresgästen ersättas för den förlust som uppkommer genom uppsägningen. Bakgrund Anna hyrde en lokal i en fastighet som kommunen köpte 2014. Med anledning av att fastigheten skulle rivas sade …

Läs mer

Publicerat 10 september 2019

Sjukförsäkringsförmån

Fram till och med den 30 juni 2018 var privat hälso- och sjukvård en skattefri förmån. Nu är all sjukvård, både offentligt finansierad och privat som arbetsgivaren betalar, skattepliktig. Men fortfarande gäller att förmån av hälso- och sjukvård inte ska beskattas om den avser vård utomlands om du blivit sjuk i samband med en tjänsteresa. Inte heller förmån av …

Läs mer

Publicerat 13 juni 2019

Utgifter för fönsterbyte

Utgifter för att reparera och underhålla en byggnad får dras av omedelbart. Enligt fast praxis gäller att om en åtgärd medför att byggnaden försätts i ett bättre skick än det ursprungliga, till exempel genom att ett annat och bättre material används, kan rätten till omedelbart avdrag i vissa fall begränsas. Sådana utgifter som inte får dras av omedelbart räknas in i …

Läs mer

Publicerat 12 juni 2019

Beräkning av justerad anskaffningsutgift

För en andel i ett handels- eller kommanditbolag beräknas en justerad anskaffningsutgift (JAU). Det är ett skattemässigt begrepp och har stor betydelse för delägarens beskattning. Vid avyttring och inlösen av en andel av fysisk person används anskaffningsutgiften för att beräkna vinst och förlust. JAU för andelen motsvarar anskaffningsutgiften för en aktie. Bakgrund Karl …

Läs mer

Publicerat 12 juni 2019

Pensionssparavdrag när pensionsrätt saknas i anställningen

Avdragsrätten för privat pensionssparande slopades 2016. Men du som saknar pensionsrätt i din anställning – det vill säga bara har rätt till allmän pension enligt lag – och du som redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet, kan fortfarande få göra avdrag i din inkomstdeklaration om du har ett individuellt pensionssparande (IPS) eller sparar i en privat pensionsförsäkring. …

Läs mer

Gå till startsidan